Fakta.WS
Adress: Herserudsvägen 22, Lidingö.
Hemsida: restaurangws.se
Öppet: Tis–tor 17–22, fre–lör 17–23.
Tjenamoss! hälsar servitrisen när vi satt oss till bords, med utsökt utsikt över vattnet och hamnarna på andra sidan, och undrar sedan om vi möjligen vill börja med något att dricka.
Det är inte utan att man hajar till – matsalen på Villa Forestas restaurang WS är stilen annars välbärgad och proper. Gästerna är välkammade, oavsett ålder; personalen rakryggad och klädd i svartvit uniform. Vi är trots allt på Lidingö.
Tanken med den uppsluppna tonen är sannolikt att sopa undan varje misstanke antydan till stel stämning, här ska vara trevligt, glöm klass, arv och stiff tradition.
Men att balansera mellan formellt och familjärt är ingen lätt konst.
Det råder ingen brist på historia. Många känner vagt till Villa Foresta, mest som en ockrafärgad huskropp till höger om Lidingöbron från Ropsten sett. Konstpubliken passerar den på väg till Millesgården, ett par minuter bort.
De flesta som faktiskt har besökt Villa Foresta gjorde det för längesen. Hela stället var bedagat.
Men så gjordes ett påkostat omtag, och efter ägarbyte, ombyggnad och renovering nyöppnade man 2024. Numera består anläggningen – utöver restaurangen – av ett hotell med spa, ”bibliotek” och konferensdel, flera barer och en liten vurm för lek och spel, med biljard, shuffle och flipper. Sommaren igenom kompletteras verksamheten av en stor uteservering, där rosévin och spritzdrinkar flödar.
Matsalen – som fått sitt namn efter villans ursprungliga grundare Wilhelmina Skogh, ligger i vinkel, högt upp i huset. Inredningen är svulstigt bekväm och ombonad, med textilier och stoppade fåtöljer. Det är uttänkt och konsekvent, och gjort med glimten i ögat.
Menyn är kort och krusidullfri – ibland till och med kortare i praktiken än på pappret; ostron och flera smårätter finns blott i teorin. Dylika missar pareras dock bums av den käcka servisen, som i stället bjussar på en Skagenfylld croissant i snacksstorlek (för normalt 70 kr).
Skaldjursröran får en knappast att studsa till, och croissanten är det heller inget fel på, även om trenden att ersätta vanligt bröd med detta wienerbrödsliknande bakverk ärligt talat sällan fungerar. Till majonnäsbaserade röror passar toast bättre än smörmättat fras.
En annan kombo på förrättslistan är däremot klockren. Löjrom (189 kr) är en generös sked rom invid en gyllenbrunt friterad potatiskaka med smak av västerbottensost, med rödlökshack, en citronklyfta och crème fraiche. Smarrigt.
Rödingfilé (310 kr) är i vart fall under försommaren varmrättslistans enda fiskalternativ. Det är dock inget dåligt val, tvärtom är det en fint hanterad filé, mjäll och mjuk och där råvaran tillåts tala för sig själv. Dess smak förhöjs av blekrosa forellrom, skummig musselvelouté och två stänglar grön sparris. Pressad potatis serveras på sidan.
Bland kötträtterna finns både nöt, fläsk och lamm representerade i klassiska former.
Det enda som har svenskt ursprung är lammytterfilé (325 kr), som är en rejäl bit, snyggt skivad och upplagd på tallrik i enkelt sällskap av en rödvinssky och ett par persiljekvistar. Övriga tillbehör väljs separat, en annan trend som Foresta tyvärr har nappat på och som ofta leder farligt nära ockerns gräns. Med 60 kronor extra för pommes och bea landar denna huvudrätt på nästan 400; vill man ha en liten grönsallad också måste man pynta 430 kronor för en fullständig portion mat. Kanske är det då som ett glatt hejsan-svejsan tappar något av sin mening på Foresta, och temat ”klass” trots allt smyger sig in.
Även efterrätterna är idel säkra kort, från glasscoupe (95 kr) till crème brûlée (115 kr). Tiramisu (125 kr) är trots fantasilösheten en fullträff till avslutning, med saftig, spritindränkt bas och krämigt len, kakaopudrad mascarpone.
Att ha många strängar på sitt instrument är förmodligen rätt tänkt om man vill skapa en hållbart lönsam restaurang- och hotellanläggning utanför tullarna. Är det något Villa Forestas nya ägare – affärsgruppen Stockholm meeting selection, med Torbjörn Blomqvist i spetsen – vet så är det nog just detta; i gruppen ingår bland annat Ulfsunda, Skytteholm och Näsby Slott.
Det mesta funkar också på Lidingö, om än med en känsla av att man kanske spelat onödigt säkert. Vågar man ta ut svängarna lite kan det bli riktigt bra. Bye bye, tja’rå!
Fakta.Krogkommissionen
Under sommaren besöker DN:s anonyma Krogkommission sjönära krogar i och utanför Stockholm. Ställen med vacker miljö, skönt häng och schyst mat och dryck. Ibland får man ta båten dit!
Läs mer:
Läs fler av Krogkommissionens tester
Vill du ha mera tips på mat, dryck och krogar? Eller dela med dig av egna tankar och favoriter? Gå med i DN:s Facebookgrupp Snacka om mat och krog!