Uträkningen baseras på den årliga rapport som Swedbank gör kring mäns och kvinnors ekonomi, baserad på statistisk från SCB och Försäkringskassan. Bankens ekonom Madelén Falkenhäll påpekar att utvecklingen går i fel riktning för närvarande.
– Känslan är att kvinnor knappade in mer förut och det utvecklade sig åt rätt håll, säger Madelén Falkenhäll till TT.
Som exempel anger hon att när undersökningen presenterades för tre år sedan skulle gapet mellan könen ha stängt igen 2048, det vill säga om 25 år. Nu är det alltså 37 år fram i tiden.
Regionalt märks också stora skillnader. Jönköpings län beräknas uppnå jämställdhet 2051, men det dröjer ända till 2157 i Norrbottens län.
Förklaringen till skillnaderna är de klassiska. Kvinnor anpassar sin arbetssituation i större utsträckning än männen, det vill säga det är kvinnorna som vabbar eller tar en majoritet av föräldraledigheten.
Om skillnaderna skulle jämnas ut motsvarar det 700 kronor per månad efter skatt för en kvinna med medianlön, konstaterar Swedbank i rapporten.
– Det skapar väldigt skeva förutsättningar. Vi pratar om att ”äga sin egen ekonomi”. Ska kvinnor ständigt vara kvar med lägre inkomster så blir det tuffare för dem att klara sig själva. Då hamnar man i lägen där man inte har friheten att påverka sitt liv, säger Falkenhäll.
Från politiskt håll har det de senaste månaderna lyfts plånboksfrågor och en rad vallöften har lanserats från olika håll som ska förbättra ekonomin för väljarna.
Just den här frågan får dock inte alls samma uppmärksamhet, kanske beroende på att den är laddad, tror Madelén Falkenhäll:
– Det blir en väldigt politisk fråga. Då behöver man kanske ge sig in i föräldraförsäkringar och de bitarna. Det är kanske så att man tycker att morötter är bättre än piska, så det kan vara en känslig fråga. Det kan göra att det här kanske har kommit bort lite, säger Falkenhäll.
