Alfred Martinsson Ahlgren och Hugo Lundqvist sjunker ned i varsin stol i lektionssalen på Lapplands gymnasium i Gällivare. Runt i rummet står träbås uppställda. Tanken är att eleverna ska träna på situationer som de kan möta i arbetslivet. I ett av båsen ska de låtsas installera ett larm.
– Innan vi får gå in i ett sånt här bås läser vi teori två-tre veckor först. Sedan får man börja koppla, säger Alfred Martinsson Ahlgren.
Valet av el- och energiprogrammet var enkelt. Båda vill börja jobba direkt.
– Det är lätt att få jobb, speciellt här uppe är det jättestor brist på elektriker. Och sen är det också väldigt kul, tycker jag, säger Alfred Martinsson Ahlgren.
De flesta som de känner från programmet började jobba direkt efter skolan. Enligt skolan får runt 80 procent av eleverna jobb direkt efter el- och energiprogrammet.
– Lärlingsutbildningen direkt efter gymnasiet gör att vi snabbt får in en fot hos de olika företagen, säger Alfred Martinsson Ahlgren.
Hugo Lundqvist tänker likadant.
– Kanske kommer jag att plugga längre fram i livet, men nu direkt efter skolan vill man ju jobba.
Förra året sökte rekordmånga svenska ungdomar ett yrkesprogram. Mest ökade el- och energiprogrammet, följt av fordons- och transportprogrammet. I Gällivare var lägsta poängen för att komma in på el- och energiprogrammet 235 poäng, vilket var högst av alla program på gymnasiet förra terminen.
– Det är tacksamt för bolagen som sedan vill anställa att eleverna är studiemotiverade och har höga betyg redan när de söker in, säger deras lärare Stefan Aspemo.
Alfred Martinsson Ahlgren och Hugo Lundqvist bor i en kommun där många unga kommer ut i arbete. Ungdomsarbetslösheten i Gällivare var under augusti nere på 2,5 procent. I Norrbotten var siffran 3,9 procent, lägre än rikssnittet på strax under åtta procent.
Stefan Aspemo gick själv från ett jobb i LKAB:s gruva till skolans värld.
I en landsända där den så kallade gröna omställningen pågår, där företag behöver elektriker för att bygga det som man vill ska rädda framtiden, är behovet av arbetskraft skriande, säger han.
– Det är jättebra att de snabbt kommer ut på arbetsmarknaden och företagen drar i dem tidigt. Men vi försöker hålla kvar dem i skolan för att de ska få slutbetyg.
Han tror att de praktiska utbildningarna kan hjälpa en kommun som kämpar med inflyttningen. Om unga får jobb direkt efter gymnasiet kan det leda till att de vill stanna kvar på orten, menar Stefan Aspemo.
Och lönerna lockar.
– Går de till LKAB och Boliden har de relativt höga ingångslöner. Men de kan tjäna uppemot 50 000 kronor i månaden om de jobbar på ackord åt privata bolag, säger han och förklarar att det då handlar om att få betalt för mängden arbeten man gör snarare än per timme.
Framtiden känns ljus konstaterar, både lärare och elever. AI:s framfart har nog svårt att rå på elevernas framtida jobb.
– Det som AI inte vet är det här lilla extra. Vad vi varit med om i yrkeslivet, riskerna på arbetsplatserna och kundkontakten. Mitt arbete som lärare däremot, det kanske ligger lite pyrt till, säger Stefan Aspemo.
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, har forskat om arbetsmarknaden, bland annat om övergången mellan skola och arbetsliv. Just nu ligger fokus på AI och arbetsmarknaden.
Generellt är praktiska yrken och de inom omsorgssektorn de yrken som AI kommer att ha minst påverkan på, menar han.
– Jobb inom programmering och data har påverkats allra mest hittills, särskilt för nyutexaminerade personer.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har undersökt vad unga tycker är viktigt i arbetslivet. En social arbetsmiljö, trygghet och förutsägbarhet väger tungt. För många är också lönen viktig.
Oskar Nordström Skans har även undersökt hur den sociala miljö påverkar vilka jobb man söker. Han tror att barn med mer välutbildade föräldrar kan vara beredda att ta fler risker.
– Är man inte så exponerad mot andra personer som har valt att utbilda sig kan en högre utbildning kännas riskabel och osäker.
Han är positiv till att fler unga väljer yrkesprogram men konstaterar att fler behöver utbilda sig inom välfärdsyrken för att få hela samhället att fungera.
– Många kommuner, inte minst i norra Sverige, har svårt att locka folk utifrån att komma dit. Då är det viktigt att personer lokalt, som har goda betyg, också väljer att utbilda sig till välfärdsyrken som lärare eller apotekare.
För Alfred Martinsson Ahlgren och Hugo Lundqvist är framtiden solklar – de ska ut och arbeta.
– Jag vill tjäna lite pengar. Det hade ändå varit roligt att få in en egen lön i stället för att man typ lever på CSN som inte är så mycket, säger Alfred Martinsson Ahlgren.
Har ni några andra drömmar?
– Just nu är det bara jobb, det är det viktigaste, säger Hugo Lundqvist.
Alfred Martinsson Ahlgren nickar.
– Jag känner detsamma.