Enligt Johan Halling är det fler yngre personer än tidigare som har drabbats i den senaste vågen av kapningar av konton på sociala medier. Inte sällan har de sina föräldrars betalkort kopplade till kontona. En möjlig förklaring till ökningen är att Meta nu tar betalt för flera olika tjänster, till exempel verifierade och reklamfria konton – vilket ger bedragarna en ny arena att begå brott på.
– Förra året anmäldes närmare 100 000 kortbedrägerier utan att det fysiska kortet var inblandat. De brotten sker till exempel på nätet. Vi kallar det för ett CNP-bedrägeri, vilket utläses card not present. Det säger sig självt att vi inte kan utreda så många brott, konstaterar Johan Halling.
Enligt honom kan många av de närmare hundra tusen brotten kopplas till olika sociala medieplattformar. Den som luras kan ha fått ett falskt meddelande från en vän, de kan ha klickat på en falsk annons eller svarat på ett meddelande från någon som utger sig för att vara plattformens support.
– Bedragarna är skickliga. De vet vad människor klickar på av nyfikenhet, som till exempel ett meddelande från en vän. Många agerar också när en påstådd support hör av sig och ber mottagaren klicka på en länk för att säkra ett konto som påstås vara utsatt, säger Johan Halling.
Då problemet med kontokapningar som kan kopplas till kortbedrägerier är gränslöst samarbetar svensk polis bland annat med Empact, EU:s plattform för samarbete mot allvarlig organiserad brottslighet. Alla medlemsländer bidrar med underrättelseinformation. Nätbedrägerier är ett av flera prioriterade områden.
– Meta är också en utsatt part i det här. Min erfarenhet är att de försökt växla upp kampen mot bedragarna, men vi anser att man fortfarande är mer reaktiv än proaktiv. Till exempel vore det ju bättre att annonserna hårdganskas innan de läggs upp än efter att man redan upptäckt att det handlar om nätfiske, säger Johan Halling.
Han menar att fler aktörer måste bli mer proaktiva och vaksamma för hur olika tjänster kan användas i brottsligt syfte.
Här är polisens bästa råd:
● Genomför aldrig säkerhetsuppdateringar via länkar eller meddelanden – gör det alltid i officiella appar eller plattformar.
● Spara inte kortuppgifter på webbsidor och var kritisk till vem du delar dina uppgifter med.
● Kontrollring vänner om du får underliga meddelanden eller länkar från dem.
● Spärra internetköp i din bankapp när du inte handlar. Det är enkelt att tillfälligt tillåta internethandel när du själv handlar från säkra sajter.
● Agera inte under stress – kontrollera okända påståenden själv via officiella kontaktvägar.