Annonserna på sociala medier och i chattgrupper är fyllda av glada emojis och löften om snabba pengar. ”Söker enbart någon som skall knacka på en adress o få ett kuvert”, står det i ett av meddelandena i appen Signal som DN fått ta del av. Barn och ungdomar ska lockas att svara på annonserna och lovas sedan lättförtjänta pengar om de köper kontantkort till telefoner eller lånar ut sitt bankkonto.
Enligt Johan Olsson, chef för polisens Nationella operativa avdelning (Noa), handlar det i själva verket om rekrytering till organiserad brottslighet. Han berättar om hur gängen precis som för narkotikahandeln och våldsuppdragen numera har internationellt uppbyggda strukturer för bedrägeriverksamheten, som bedrivs ”i närmast industriell skala”.
– Någon tar fram ett manus, någon ringer och lurar människor, någon har kontakt med en kontomålvakt, någon styr upplägget. Och många av dem sitter utomlands.
De rekryterade barnens plats är i botten av systemet. Tanken är att de ska bli så kallade målvakter, alltså personer som får ta smällen om bedrägerierna upptäcks.
Noa har granskat de unga som svarat på gängens annonser och sagt sig vara beredda att ta uppdrag. Resultatet har blivit en lista över 72 personer, där de flesta är barn i yngre tonåren.
– Om de här ungdomarna och barnen löper linan ut kan de lagföras för brott, även om de kan uppfatta uppdraget som något litet eller harmlöst. Att köpa kontantkort eller låna ut sitt konto bidrar till allvarlig brottslighet, säger Johan Olsson.
Listan har skickats ut till polisens regioner, som nu kontaktar barnen.
– Det handlar mycket om att förklara att det här är en mycket dålig idé som kan få stora konsekvenser. Dessutom pratar vi med föräldrarna för att försöka stoppa barnen från det här.
Så varför är det så riskfyllt att köpa ett telefonkort eller upplåta sitt konto?
– Det vänder snabbt från löften om stora pengar till hot. När de som styr uppläggen fått tag på ett personnummer kommer de att pressa ungdomen till att göra andra saker. De kommer också att pressa eller hota familjen. Det är så de jobbar.
Kan uppdragen bli en inkörsport till annan brottslighet?
– Ja, vår rädsla är att det leder till andra uppdrag. När det gäller våldsuppdragen har vi ju sett att de unga pressas till att göra allt grövre saker.
Enligt Johan Olsson är de på listan barn och unga tonåringar från hela landet. Man bedömer att även ungdomar utan direkt koppling till kriminella miljöer kan värvas på nätet för bedrägeribrott.
Och till skillnad från våldsbrott, där killar är överrepresenterade, har Noa inte sett någon tydlig skillnad mellan könen. Tjejer är lika tänkbara måltavlor för att dras in i bedrägerier.
Johan Olsson är medveten om att listan på de 72 personerna varken kommer att stoppa gängens rekrytering eller själva brottsligheten på lång sikt.
– Vi jagar de här 70, men då lägger brottslingarna ut en ny annons och det dyker upp 70 nya någon annanstans. Och när vi griper en anstiftare, dyker det upp en ny eftersom hela infrastrukturen finns kvar.
Han hoppas därför på en ny lag som ska ge polisen, tullen och Säpo större möjligheter att agera. Myndigheterna ska få ta sig in i bland annat telefoner, servrar, databaser och lagringstjänster – utan att det räknas som dataintrång.
– Vi behöver få bättre möjligheter att agera i cybermiljön och kunna angripa deras tekniska infrastruktur, säger Johan Olsson.
Fakta.Noa-chefens uppmaning till föräldrar
Noas chef Johan Olsson anser att tonårsföräldrar bör känna till hur den nya sortens brottsrekrytering fungerar.
”Det är viktigt att ha med sig att gängen numera söker kontakter digitalt på ett helt annat sätt, inte bara fysiskt. Många föräldrar tänker nog att det inte finns den här typen människor i deras område och att de inte behöver vara jättebekymrade över sina barn. Men det här är något nytt, alla ungdomar kan bli kontaktade och utsatta för den här brottsligheten.”
Läs mer:
Gänget satte skräck i Sverige – sedan greps en efter en
Patricias sociala medier raderades: ”Femton år av minnen”