Under onsdagen bekräftades det rykte som florerat under veckan: över 300 personer avskedas från den ansedda amerikanska tidningen Washington Post.
Enligt Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, lär massavskedningarna få betydelse för såväl Washington Posts varumärke som tidningsinnehållet.
– Det är en ganska stor sak kan man säga, att en betydande andel av personalen på denna väldigt respekterade tidning försvinner, säger han.
Både lokal- och omvärldsbevakningen förväntas krympa till följd av avskedningarna. På sportredaktionen sparkas eller förflyttas samtliga journalister. Bokredaktionen kommer att läggas ned, liksom nyhetspodcasten ”Post reports”.
Massavskedningen, som kallats för ett ”absolut blodbad”, har väckt reaktioner både i den amerikanska mediebranschen och internationellt. The Atlantic-skribenten och före detta Washington Post-medarbetaren Ashley Parker skriver i en kommentar att tidningens ledning nu nått sista steget i sin plan att ”döda allting som gör tidningen speciell”. På sociala medier sprids kritik mot ägaren Jeff Bezos, och uppmaningar om att bojkotta Amazon och strömningstjänsten Prime.
Marty Baron, som var chefredaktör för Washington Post mellan 2012 och 2021, har kritiserat nedskärningarna, som han kallar för ”enormt skadliga”. Även tidningens tidigare ägare, Don Graham, reagerade på nyheten i ett Facebookinlägg på onsdagen: ”Jag måste hitta ett nytt sätt att läsa tidningen, eftersom jag börjat med sportsidan sedan fyrtiotalet”.
– Washington Post har varit otroligt viktiga länge och stått för legendarisk politisk rapportering. De tappar ju lite av sin bredd som de haft tidigare, och kommer inte att kunna vara lika djupa som de har varit, säger Dag Blanck.
På Washington Posts meritlista märks inte minst avslöjandena av de hemligstämplade regeringsdokumenten ”Pentagon papers” och Watergate-skandalen. Totalt har redaktionen belönats med 76 Pulitzermedaljer.
Men de senaste åren har tidningens rykte solkats av kritik mot ledningen. I februari 2025 sade ledarsidans chef David Shipley upp sig. Även den berömda kolumnisten Ruth Marcus lämnade sin tjänst i protest mot att tidningen vägrat att publicera en krönika där hon framförde kritik mot ledningen. De båda hade uttryckt kritik mot Jeff Bezos nya riktlinjer om att ledarsidan inte längre skulle publicera åsikter som strider mot ”personliga friheter och fria marknader”.
– De kände att det fanns en viss styrning, och att tidningen har anpassat sig för långt åt Trumphållet. Det finns en del tendenser till att självständigheten har minskat sedan Jeff Bezos tillträdde, säger Dag Blanck.
USA-journalisten och författaren Karin Henriksson ser på de nya nedskärningarna som ännu ett dråpslag mot Washington Posts varumärke.
– Efter flera nedskärningsrundor är tidningen i dag något av en skugga av sitt forna jag, skriver hon i ett mejl till DN.
På flera håll, inte minst i Washington D.C. där Karin Henriksson bor, växer frustrationen mot ägarskapet.
– Ilskan över Bezos späds förstås på av att Amazon lade ut 75 miljoner dollar på filmen ”Melania”, något som i likhet med omläggningen av ledarsidan tyder på att han vill ställa sig in hos Trump. Medieanalytiker frågar sig varför han inte velat sälja tidningen om han nu inte längre bryr sig om den personligen, skriver Karin Henriksson.
Washington Post grundades 1877 och ägdes länge av familjen Graham. 2013 togs tidningen över av Jeff Bezos.
Läs mer:
Björn Af Kleen: Det sker ett tidningsmord runt hörnet från Vita huset.















