Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Det är något skumt med den norska kronprinsessan Mette-Marits mejlväxling med den glamouröse människohandlaren Jeffrey Epstein, det är svårt att släppa.
Jag menar inte den flirtiga tonen – enligt nya uppgifter ska han ha dreglat över henne (SVT 4/2). Nej, det är något med sättet hon uttrycker sig, liksom kokett. Hennes smiley när hon skriver att det inte ser bra ut när man googlar hans namn (och blir varse vad han dömts för) 🙂
Religionsfilosofen Ann Heberlein föreslår att hans kretsar betraktade de systematiska sexövergrepp som försiggick i hans hem lite ”som ett privat skämt, en pikant hemlighet med smak av något förbjudet” (Flamman 3/2). Hon drar paralleller till Nietzsches idé om en övermänniska som inte bryr sig om något så trist som moral. Som hänger sig åt dekadensen.
Detta skulle ju inte bara förklara Mette-Marit, utan även societetskvinnan Ghislaine Maxwell, som vigde sitt liv åt att leta nya offer åt honom. Säkert också vissa av de kvinnor som förmedlade kontakt med unga tjejer i sin närhet, och fick pengar till en handväska, en utbildning, ett prestigefyllt ekonomipris i feminismens namn.
I stället smiter hon in i baren och försöker utstråla att hon inte är som alla andra värdelösa kvinnor, nej hon är en cool tjej: En sexa whisky, tack.
Men jag anar också en inställsamhet som känns bekant – den påminner mig om författaren Gillian Flynns monolog av och om en cool girl: en sexig och lättsam kvinna som gillar det hennes man gillar. Som aldrig klagar, aldrig blir arg. Som bara ler och låter honom göra vad han vill.
En cool girl tror sig förstås inte tillhöra den exklusiva klubben övermänniskor. I stället smiter hon in i baren och försöker utstråla att hon inte är som alla andra värdelösa kvinnor, nej hon är en cool tjej: En sexa whisky, tack.
Jag tänker på fotot som sprids av Ghislaine Maxwell som lyckligt masserar Jeffrey Epsteins fötter i en privatjet. På Mette-Marits utstuderat loja mejl om att hon hört att Paris är perfekt för en otrohetsaffär.
Förövarens cool girls. Blir det mörkare?
Läs mer:
Lisa Magnusson: Det handlar inte bara om 4-åringen, utan om vilket land vi vill vara
Lisa Magnusson: Varför behandlas Dermot Clemenger som en knasig farbror och inte som en förövare?
