Naturrestaureringslagen beskrivs av EU-kommissionen som den största händelsen på miljöområdet sedan art- och habitatdirektivet, som infördes i Sverige 1995.
När Naturvårdsverket och fyra andra expertmyndigheter nu presenterar sitt förslag landar notan på drygt 20 miljarder kronor årligen fram till 2032.
Det är mer än en fördubbling av den summa som i dag läggs på biologisk mångfald. Merparten av pengarna föreslås gå till ersättningar för markägare.
Som DN tidigare kunnat visa har Sveriges regering aktivt motarbetat lagen i Bryssel. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) drev en kampanj mot förordningen och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) röstade nej.
Men lagen klubbades igenom ändå.
Regeringen gav då svenska myndigheter strikta direktiv om att planen inte får gå ”utöver miniminivån”. För skogen instruerades myndigheterna att använda referensåret 1995, vilket innebär att målet för att återskapa skog sätts till den yta skog Sverige hade det år vi gick med i EU.
Det betyder i praktiken att Sverige inte behöver återskapa någon ny skog fram till 2050.
Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, menar att året 1995 är helt taget ur luften.
– Det står ingenting om något referensår i förordningen, det är icke-relevant. Arealerna av olika naturtyper som ska återskapas ska utgå från det ekologiska behovet. Referensarealerna måste baseras på vetenskap och det som krävs för arternas långsiktiga livskraft, inte politiskt valda årtal, säger han.
I sitt huvudförslag har Naturvårdsverket officiellt utgått från regeringens linje. Men i en bifogad miljökonsekvensbeskrivning varnar myndigheten för att ytan bedöms ”inte motsvara det ekologiska behovet”.
Om lagen ska få avsedd effekt skulle i stället 2,5 miljoner hektar skog behöva återskapas, enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.
Ytan motsvarar mer än två Skåne. Eller åtta Gotland.
Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, pekar på vad som egentligen hade krävts.
– Vi behöver öka arealen naturliga barrskogar i Sverige med över 80 procent för att leva upp till kraven från EU. Men regeringen har, helt utan egna analyser eller underlag, beslutat att ingen sådan ökning behövs, säger hon.
Även världsnaturfonden WWF riktar hård kritik mot att regeringen har styrt myndigheterna bort från det vetenskapliga underlaget.
– Det är en stor brist att man på grund av regeringens direktiv inte utgår från det ekologiska behovet och att man inte når målen för arternas livsmiljöer. Det är avgörande för att Sverige ska uppfylla lagkraven, säger Emelie Nilsson, expert på naturvårdspolicy vid WWF.
Också för ängs- och naturbetesmarkerna har regeringen dikterat villkoren. Naturvårdsverket beordrades i regleringsbrevet för 2025 att rapportera den ekologiska referensarealen för gräsmarker som ”okänd”. Detta trots att Naturvårdsverket och Jordbruksverket redan 2024 hade tagit fram och redovisat dessa beräkningar.
I den nya planen sätts därför målet till en miniminivå på 100 000 hektar återskapade gräsmarker fram till 2050. I underlagen varnar dock myndigheterna för att nivån har ”låg sannolikhet” att nå lagens mål, och konstaterar att 370 000 hektar egentligen hade krävts.
Miljöpartiets språkrör Amanda Lind är starkt kritisk till regeringens styrning av myndigheterna.
– Det har stått klart redan när direktiven kom att regeringen inte vill följa lagen. Att man inte baserar sin bedömning på vad vetenskapen och vad forskningen säger behövs för att vi ska kunna restaurera våra ekosystem är häpnadsväckande dåligt, säger hon till DN.
Samtidigt välkomnar hon expertmyndigheternas underlag och att de synliggör vad som krävs för naturen.
– Det är väldigt bra att myndigheterna fortsätter att peka på vad som verkligen behövs. Det duger inte att regeringen letar sätt att sänka ambitionsnivån, säger Amanda Lind.
Det är nu upp till regeringen att avgöra hur det slutgiltiga förslaget ska utformas. Senast den 1 september måste Sverige skicka in sitt utkast till EU-kommissionen, som ska granska och bedöma om planen lever upp till lagens krav.
Naturvårdsverkets förslag publicerades under torsdagen utan någon presskonferens.
DN söker klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Fakta.Så föreslås Sveriges olika ekosystem restaureras
● För skogen föreslås bland annat ett mer anpassat skogsbruk, ökat områdesskydd och mer naturvårdande skötsel.
● Artrika betesmarker ska återskapas genom ekonomiska incitament som gör det lönsamt att flytta befintliga djur från stall och vall till naturbete.
● I sjöar och vattendrag ska gamla flottningsleder återställas och vandringshinder tas bort så att fiskar kan nå sina ursprungliga lek- och uppväxtområden.
● För att skydda kust- och havsmiljöerna riktas åtgärderna in på att minska övergödningen och begränsa skadlig fysisk påverkan som bottentrålning och muddring.
● Uttorkade våtmarker ska få tillbaka sina naturliga vattennivåer till exempel genom att gamla diken läggs igen.
● I städer och tätorter ska kommuner och andra aktörer arbeta för att bevara den befintliga stadsgrönskan och på sikt öka antalet träd och grönytor.
Källa: Naturvårdsverket
Fakta.Detta kräver EU:s nya naturlag
● Medlemsländerna ska gemensamt införa områdesbaserade åtgärder som restaurerar minst 20 procent av EU:s land- och havsområden fram till år 2030.
● Senast år 2030 ska minst 25 000 kilometer vattendrag inom unionen återställas till att bli fritt strömmande genom att onödiga konstgjorda hinder avlägsnas.
● Det får inte ske någon nettoförlust av den sammanlagda nationella arealen av urbana grönytor och trädkrontäckning i städer och tätorter fram till 2030, jämfört med 2024 års nivåer.
● Länderna är skyldiga att införa åtgärder för att den pågående minskningen av populationer av vilda pollinatörer ska ha vänts till en ökning senast år 2030.
● Arbetet med att förbättra den biologiska mångfalden i jordbruket ska bland annat övervakas genom att mäta bestånden av gräsmarksfjärilar och vanliga fågelarter.
Källor: EU:s naturrestaureringsförordning, Naturvårdsverket.
Läs mer:
EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja
Forskare och miljörörelse: Regeringen omintetgör EU:s lag om att återställa natur
Så bedrev ministern övertalningskampanj för att stoppa lagen om att rädda förstörd natur















