De må ligga vid havet. Men vattnet är salt.
Gulfstaterna Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten är sex av de mest sötvattenfattiga länderna i världen. Nära 90 procent av deras dricksvatten kommer från de runt 400 avsaltningsanläggningarna som ligger längs kusterna. Fler än 60 miljoner människor beräknas vara beroende av dem, skriver Al-Jazeera.
Och redan har anläggningar skadats i kriget.
Den 7 mars anklagade Irans utrikesminister Abbas Araghchi USA för en attack mot en av dem på ön Qeshm, fem kilometer från fastlandet. Det påverkade dricksvattenförsörjningen för 30 byar.
”Att attackera Irans infrastruktur är ett farligt drag med allvarliga konsekvenser. USA skapade detta prejudikat, inte Iran”, skrev Abbas Araghchi på X.
Såväl USA som Israel dementerade att de var inblandade.
Ett dygn senare larmade myndigheter i Bahrain om materiella skador till följd av en iransk drönarattack mot en av deras avsaltningsanläggningar. Skadorna ska dock inte ha påverkat vattenförsörjningen, rapporterade Reuters.
Flera internationella analytiker har efter händelserna höjt riskerna för civila om de krigande länderna bryter tabut om att bomba de viktiga vattenfaciliteterna. Många ligger öppet vid havskusten och är mycket sårbara.
– I Gulfen är avsaltningsanläggningar inte bara infrastruktur. De är livsviktiga försörjningslinjer som förser miljontals människor med dricksvatten. Att slå mot dem riskerar att omvandla en militär konfrontation till ett direkt hot mot civilbefolkningens överlevnad, säger Abdullah Baabood, forskare och Mellanösternexpert, till New York Times.
– Deras ekonomier, till och med befolkningens överlevnad på kort sikt, är starkt beroende av att dessa avsaltningsanläggningar är säkra, säger ekonomiprofessorn Nader Habibi till CNN.
Alexander Atarodi, oberoende Mellanösternexpert, har själv besökt flera faciliteter omkring Persiska viken.
– De här länderna är i allra högsta grad beroende av avsaltningsanläggningar, konstaterar han.
Sannolikheten för attacker mot anläggningarna ökar om kriget drar ut på tiden, enligt experten. Ju färre militära mål som finns kvar i Iran, desto större risk för att Israel och USA medvetet eller av misstag träffar andra mål. Det kan till exempel handla om Irans enda kärnkraftverk, landets oljedepåer eller just avsaltningsanläggningar.
– Om Israel och USA medvetet eller omedvetet attackerar Irans avsaltningsanläggningar är risken väldigt stor att Iran gör samma sak mot Gulfländerna, säger Alexander Atarodi.
Israel och USA har betonat att man inte har civila som mål, men det har hänt.
– Det fanns skäl att bli orolig efter att Israel attackerade oljedepåer i Teheran, vilket gav stora hälsokonsekvenser för civila. Det väckte frågan om var gränsen går, att man kunde attackera vitala delar i samhällsstrukturen.
