År 2019 sköts en man ihjäl i gängmiljön i Botkyrka. I utredningen misstänkte polisen att ammunitionen kom från en privat skjutbana i Stockholm. Mordet är fortfarande ouppklarat.
Men en välkänd gängkriminell väckte särskilt intresse hos Polismyndigheten.
En timme före mordet hade han varit på den privata skjutbanan och tränat skytte.
Hans instruktör var polis.
DN kan nu avslöja att samtidigt som svenska poliser kämpade mot det värsta gängkriget i Europa, extrajobbade en av deras kolleger på en skjutbana. Där bokade han och var instruktör åt människor i skytte, inklusive gängkriminella.
På skjutbanans kundlista fanns några av de mest våldsamma gängen som var drivande i våldsvågen, däribland Vårbynätverket, Södertäljenätverket och Dödspatrullen.
Skjutbanan är välkänd inom polisen. Enligt DN:s granskning har anläggningen förekommit i minst 30 utredningar om vapenbrott och mord under åren 2010 till 2023, via misstänkta gärningsmän som på olika sätt har kopplats till platsen.
Polisens egen kartläggning har visat att minst åtta mord och mordförsök skett kort efter att de misstänkta skyttarna tränat på skjutbanan. Kriminellas användning av skjutbanan har tidigare belysts i en dokumentär av Sveriges Radio.
Men den extrajobbande polismannen har undkommit uppmärksamhet. Och han är inte ensam. Genom åren har fler poliser också jobbat där.
Skjutbanan ligger i en anonym byggnad i ett industriområde. En trappa ner, i källaren, öppnar sig en lounge och bakom en glasvägg breder skjutbanorna ut sig.
Här kan kunderna skjuta med olika vapen – från revolvrar till halvautomatiska gevär.
”Hos oss lägger du tid på att lära dig bli en bra skytt oavsett tid på året och vädret”, står det på hemsidan.
På sociala medier visas besökarna upp: från vanliga privatpersoner som vill prova på något adrenalinframkallande, till kända skådespelare och kung Carl XVI Gustaf.
För gängen har skjutbanan blivit ett lagligt sätt att vapenträna sig.
Enligt uppgifter till DN arbetade polismannen som bokare och instruktör på skjutbanan i över tio år.
Periodvis hade han en godkänd bisyssla från Polismyndigheten men den gällde något annat, ett engagemang i en pistolskytteklubb.
När myndigheten upptäckte att han i själva verket arbetade på skjutbanan förbjöds polismannen att fortsätta, enligt DN:s källor.
Ändå fortsatte han.
Det är inte känt hur mycket polismannen har tjänat på att extrajobba. Men år 2020 hade hans enskilda firma enligt DN:s källor en omsättning på en kvarts miljon kronor.
Polismannen umgicks även med skjutbanans dåvarande platschef. Det är en kriminellt belastad man med bakgrund inom vit makt-miljön som har SS-tatueringar på kroppen. Andra poliser observerade hur polismannen och platschefen lämnade skjutbanan tillsammans när arbetsdagen var slut.
Gång på gång uppmanades polismannen av sin arbetsgivare att sluta jobba på skjutbanan och bryta kontakten med platschefen. I interna polisdokument varnades för att fallet riskerade att orsaka allvarlig förtroendeskada och leda till nyhetsrubriker om det blev känt, erfar DN.
– Det han lärt ut kan inte bara användas mot andra kriminella, utan även mot honom själv, andra poliser eller mot helt oskyldiga personer, säger en av DN:s uppgiftslämnare.
År 2021 planerades ytterligare ett allvarssamtal med polismannen erfar DN, men då tog fallet en ny vändning. Platschefen på skjutbanan blev misstänkt för olovlig kårverksamhet, en ovanlig brottsrubricering som innebär att någon anses vara ett potentiellt hot mot landets inre säkerhet.
Detta var så känsligt att Säpo och Must, militära underrättelsetjänsten, ville avvakta med ingripandet mot polismannen. I stället informerades den högsta polisledningen, genom dåvarande säkerhetschefen Ari Stenman, om att polismannen extrajobbade på en skjutbana där gängkriminella fanns bland kunderna.
Enligt DN:s källor ledde det ingen vart.
Polisens personalansvarsnämnd har de senaste åren sparkat flera anställda som inte uppfyller de säkerhetskrav som alla inom Polisen måste klara. Krav som handlar om att vara pålitlig och lojal och inte utsätta sig för sårbarheter som kriminella kan utnyttja.
När det gäller den extrajobbande polismannen har varningssignalerna inte bara handlat om skjutbanan och umgänget med platschefen. Genom åren har han varit misstänkt för bland annat dataintrång och för att ha flugit drönare vid skyddsobjekt mitt i natten. Alla utredningar har dock lagts ned.
Det är Polismyndigheten som utfärdar tillstånd till privata skjutbanor men kontrollen omfattar inte personalen eller kunderna. Under några av de mest våldsamma åren i Sverige, 2020–2022, saknade skjutbanan tillstånd. Ändå fortsatte verksamheten, med den extrajobbande polismannen i personalen.
Det är som att den ena handen inom Polisen inte vetat om vad den andra gör. Enligt DN:s uppgifter ville polisens Nationella operativa avdelning, Noa, år 2022 tillsätta en arbetsgrupp med det uttryckliga målet att skjutbanan skulle stängas. Anledningen var bland annat att flera misstänkta gärningsmän i mordutredningar hade varit på anläggningen kort före brotten.
En månad senare ansökte skjutbanan om det tillstånd de saknade – och fick det beviljat av Polismyndigheten.
På skjutbanans hemsida står att personer som dömts för grova brott inte får delta. När DN får kontakt med en av ägarna till företaget som driver anläggningen, vill han inte svara på om det är möjligt för personalen att kontrollera. Han säger också att det är svårt att veta vilka kunder som är gängkriminella.
– Hur ska vi veta vem som är kriminell? Det syns ju inte på utsidan. För oss är det viktigaste att det är säkert på plats, säger han.
När det gäller platschefen som har bakgrund inom vit makt-miljön, uppges han inte längre jobba kvar.
– Han har gjort stor skada och det är jävligt olyckligt. Vi har ingen kontakt i dag.
Polismannen är fortfarande anställd inom Polismyndigheten.
För den krets som har insyn i fallet framstår det som obegripligt.
– Poliser avskedas för betydligt mindre saker. Men här begravde myndigheten ärendet. Jag kan inte se det på något annat sätt, säger en av DN:s uppgiftslämnare.
I början av år 2023 extrajobbade polismannen fortfarande för skjutbanan. När DN når honom över telefon uppger han att han har slutat, men vill inte berätta när.
Polismannen hävdar också att det inte var tal om någon upplärning av kunderna, med exempelvis laddning och magasinsbyte.
På frågan om vad han anser om att jobba på en skjutbana dit gängkriminella kom och sköt, vill polismannen inte svara.
– Jag förstår att ni vill ha en intervju, men jag vill inte ställa upp. Jag vet inte om jag kan vara tydligare.
Polismannen säger att han inte var ensam i sin yrkeskår om att arbeta på skjutbanan. DN har uppgifter om en poliskvinna som arbetade på skjutbanan en period år 2015 och sedan fortsatte umgås med den kriminellt belastade platschefen i flera år efteråt.
År 2020 arbetade poliskvinnan mot grov organiserad brottslighet på polisens Nationella operativa avdelning och i hemlighet började Polisens säkerhetsavdelning undersöka varför hon träffade platschefen, enligt DN:s källor.
Tre år senare fick hon lämna Polismyndigheten, bland annat på grund av umgänget med platschefen.
Polismyndighetens nuvarande säkerhetschef Christer Johansson säger i en intervju med DN att det som framkommit är mycket allvarligt.
DN har sökt den förre säkerhetschefen Ari Stenman som inte arbetar kvar inom Polisen och inte vill svara på några frågor.
DN har också sökt skjutbanans tidigare platschef som inte har återkommit.
Vet du mer? Tipsa reportrarna
Fakta.Regler för offentliganställda
● En offentliganställd får inte ha någon anställning eller uppdrag som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i arbetet. Det är inte heller tillåtet att ägna sig åt något som kan skada myndighetens anseende.
● En arbetsgivare kan förbjuda en anställd att påbörja eller fortsätta med en bisyssla. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla en motivering.
● En så kallad bisyssla är i princip allt som en anställd tillfälligt eller permanent ägnar sig åt vid sidan av sin anställning och som inte tillhör privatlivet.
● Reglerna om bisyssla finns i Lagen om offentlig anställning (LOA) och omfattar alla offentliganställda, exempelvis poliser.
