Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
I morgon halveras momsen på mat: från 12 till 6 procent. Men bara om varorna handlas i butik eller kommer i form av takeaway. Inte om rätten äts på restaurang.
Samma pizza kan alltså ha olika momssats: 12 procent om köparen mumsar i sig den på kvarterskrogen. 6 procent om den avnjuts hemma framför tv:n.
Ponera att du säljer både alkohol, mat och takeaway, då ska du hantera tre olika momssatser, påpekar kocken Erik Videgård, som kallar förändringen för ett ”väldigt ogenomtänkt beslut” (TV4 26/3). Och omställningskostnaden för restauranger har uppskattats till 300 miljoner kronor.
Varför löper då inte Tidöpartierna linan ut och halverar mervärdesskatten även på dagens lunch, serverad på bricka?
Eftersom man inte kan göra allt, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) (SVT 8/3).
Den sänkta matmomsen förväntas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade intäkter under 2026 och 2027. Om inflödet krymper ytterligare tvingas politikerna, med finansministerns ord, ”plocka pengar från någonting annat”.
Det är inte bara ett argument mot att sänka restaurangmatmomsen. Tvärtom ringar Svantesson in grundorsaken till varför hela reformen bör skrotas.
Vad händer om kunden köper en kaffe med bulle tänkta att ta med, men plötsligt ändrar sig och drar ut en stol på kaféet?
För minskad matmoms är inte endast kännbart för statskassan. Framför allt är sänkningen dålig fördelningspolitik, enligt flera utredningar, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
Det gör att en stor del av skattesänkningen hamnar på deras biff. Inte på mjölk och fiskpinnar. Och den som vill underlätta för exempelvis barnfamiljer att sätta näringsrika middagar på bordet bör därför i stället göra riktade satsningar till dem i form av höjda barn- eller bostadsbidrag.
Dessutom genererar dagens tre momssatser på 6, 12 respektive 25 procent gränsdragningsproblem. Det är ytterligare ett skäl till att politikerna bör sluta skruva på procenten, och i stället en gång för alla dra av plåstret och klubba igenom en enhetlig moms på 20–25 procent, vilket föreslagits flera gånger om.
Varför ska det vara olika moms på tomatplantor (krukväxt) och basilika i kruka (livsmedel)? Bör ett kinderägg klassas som godis (12 procent) eller leksak (25 procent)? Och inte ens den sänkta matmomsen är lika enkel som man kan tro: Skatteverket erfar att även den kommer att leda till gränsdragningsproblem, vilket inte är undra på (DN 23/3).
För vad händer om kunden köper en kaffe med bulle tänkta att ta med, men plötsligt ändrar sig och drar ut en stol på kaféet?
I dag spelar hattandet ingen roll. I morgon är det en sak för Skatteverket.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: AI-porren är ett växande hot – och den är inte ens olaglig
DN:s ledarredaktion: I dag talar få om ”krigshets” och ”rysskräck”
