Industrins klimatomställning tappar fart – här är Sveriges 10 största utsläppare

Artikeln i korthet

● Flera av Sveriges största utsläppare pausar miljardprojekt.

● Minskade utsläpp beror på lågkonjunktur och väder, inte teknikskifte.

● Flygets utsläpp ökar till högsta nivån sedan 2012.

Trots att industrins gröna omställning ser ut att försenas sjönk utsläppen från de anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandel (ETS1) med 4,3 procent under 2025, visar Naturvårdsverkets nya statistik.

Men nedgången beror inte på några gröna tekniksprång.

I stället handlar det bland annat om att en varm vinter minskade behovet av fjärrvärme och att efterfrågan inom industrin har sjunkit till följd av lågkonjunkturen, enligt myndigheten.

För landets cementindustri sjönk utsläppen med nästan tio procent under förra året, på grund av lägre efterfrågan på cement. Även oljeraffinaderierna hade lägre utsläpp, vilket myndigheten förklarar med att anläggningarna i perioder har stått stilla.

– Det handlar inte om någon kraftfull grön omställning. Anläggningarna effektiviserar visserligen och byter ut fossila bränslen, men i stort är det lågkonjunktur och väder som ligger bakom årets minskning. De stora tekniksprången syns inte ännu, säger Roman Hackl, chef för utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket.

Samtidigt ökade utsläppen från flyget med 3,9 procent (120 000 ton), vilket förklaras med ett ökat flygresande inom hela EU.

Utsläppen är de högsta sedan flyget inkluderades i utsläppshandeln 2012. Nytt för i år är dock att EU helt har slutat dela ut gratis utsläppsrätter till flygbolagen.

– Nu måste flyget köpa in alla utsläppsrätter själva. Det skickar en starkare prissignal som påverkar biljettpriserna, och gör det lönsammare på sikt att investera i effektivare flygplan och biobränslen, säger Roman Hackl.

Varningen för en försenad industriomställning kommer från regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, som har i uppdrag att stödja näringslivets klimatomställning.

Enligt den nationella samordnaren Svante Axelsson riskerar flera av de tyngsta utsläpparnas klimatsatsningar nu att försenas med tre till fem år.

– Det beror till stor del på det turbulenta världsläget och otydliga politiska besked. Inte minst finns en rädsla att ytterhögern ska försvaga utsläppshandeln inom EU, vilket skulle vara förlamande, säger Svante Axelsson.

Han lyfter fram cementtillverkaren Heidelberg Materials fabrik i Slite som ett tydligt exempel. Företaget har pausat sin planerade miljardinvestering i koldioxidinfångning och efterlyser statlig riskdelning för att våga bygga.

– Det är ett uttryck för att man inte litar på utsläppshandelns utveckling. Att ömsa skinn är riskabelt om det är stormigt och blåsigt som det är nu i världen. Då avvaktar man, säger Svante Axelsson.

Samtidigt pekar han ut stålkoncernen SSAB, som toppar utsläppslistan med sina anläggningar i Luleå och Oxelösund, som ”ljuset i mörkret”. De har tidigarelagt sin omställning och planerar nu att börja tillverka fossilfritt stål redan 2030 i stället för som tidigare planerat 2045. Det förväntas kapa Sveriges totala territoriella utsläpp med tio procent.

Enligt Svante Axelsson handlar omställningen i grunden mer om rå näringspolitik och marknadsmekanismer än om klimatpolitik. Han pekar på att Wallenbergsfären nu går in som storägare i stålbolaget Stegra, som planerar fossilfri produktion.

– Det är inte någon grön bubbla eller en statligt subventionerad och konstgjord värld. När Wallenberg går in är det ett tydligt bevis på att den här affärsidén håller, säger Svante Axelsson.

Kritiker menar tvärtom att klimatpolitiken gör EU till en mindre konkurrenskraftig region. Hur ser du på det?

– Jag tror att man skjuter sig själv i foten om man ser så kortsiktigt på problembilden. Fordonssektorn är ett tydligt exempel på att ju mer man fördröjer elektrifieringen inom EU, desto mer jublar man i Kina. Man kan tänka på hur det gick för Kodak och Facit och liknande företag, säger Svante Axelsson.

– I grunden handlar det om vår framtida välfärd och arbetsmarknad. Det här är en global kapplöpning. Då kan vi inte klamra oss fast vid dödsdömda tekniklösningar, tillägger han.

Årets utsläppssiffror visar att de tio största utsläpparna, som tillsammans står för en femtedel av Sveriges territoriella utsläpp, ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Listan toppas fortsatt av jättarna SSAB, Preem – som nu slagits ihop till VaroPreem – och Heidelberg Materials.

DN har sökt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).