En fattig fiskare sitter på stranden och blickar ut mot havet. Han har redan fått tillräckligt med fångst för dagen och tar det lugnt en stund, innan han ska hem till sin familj. En rik affärsman går förbi och ger fiskaren ett råd: Fiska mer, så kan du bli rik!
”Vad gör jag sen?”
”Då kan du ta det lugnt och njuta av livet”, säger affärsmannen.
”Men det är ju det jag gör nu”, svarar fiskaren.
– Vad tänker ni när ni hör den historien?
Författaren Stefan Strömberg tittar på de grå- och beigeklädda männen som sitter runt bordet på fängelset Johannesberg i Mariestad.
De är tysta någon sekund. Sedan tar en av dem ton, och samtalet är i gång.
En delar med sig av hur han resonerade vid ett vägval mellan högre lön och mer fritid. En berättar att han alltid strävat efter mer framgång, för att motbevisa de som trott att han inte kunde.
”Bokklubben”, som de intagna i Mariestad kallar läsecirkeln, är en del av Författarcentrum västs projekt shared reading. Metoden innebär att man högläser texter i grupp och sedan diskuterar tillsammans.
Målet är att främja läsning och skapa avslappnade, reflekterande samtal runt om på landets fängelser. När projektet startade förra året deltog sex anstalter – i år blir det 14.
– Jag trodde att det skulle vara svårpratat, men vi pratar så mycket att jag inte hinner med alla texter jag har tagit med mig, säger Stefan Strömberg.
I den del av Johannesberg där han leder samtalen sitter män från hela Sverige som har dömts för våld i nära relation.
Kriminalvårdschef Mohamad Mehanna menar att många på anstalten har svårt att öppna upp sig, till och med i behandlingsprogrammen.
– Många vill inte erkänna vad de känner. En del har barn och vet inte hur de ska vara förälder. Genom litteraturen kan de lära sig om sig själva, sina egna tankar, säger han.
– De intagna ska få möjlighet att göra något som känns meningsfullt, något de kan ta med sig när de kommer ut.
Under samtalet återkommer männen till sina erfarenheter och minnen. De uttrycker att de vill få behandling, men tycker inte att de får till den typen av djupa, personliga samtal på avdelningen.
Med en text framför sig är det lättare.
– Det är inte alltid så enkelt att prata med personal. Men när Stefan läser en text och ställer frågor, drar det i gång ett samtal. Vi kan dela med oss, lyssna och reflektera. Det är terapeutiskt för mig, säger en av de intagna.
– Vi börjar alltid i en text, men det blir så mycket mer än det. Från det lilla till det stora. Vi lär av varandra. De här timmarna är mer vård än jag fått under resten av tiden jag varit i Kriminalvården, säger en annan.
Att delta i bokklubben är frivilligt, och Stefan Strömberg vet aldrig på förhand vem som kommer att dyka upp eller vart samtalen ska ta vägen. De intagna har vitt skilda läsevanor, bakgrunder och intressen.
En man berättar att han läser minst två böcker i veckan, och alltid har läst mycket.
– Jag tänkte först: ”Bokklubb? Aldrig i livet”, säger en annan.
– Nu är jag stolt. Jag läste aldrig innan, nu har jag läst flera hundra sidor på en vecka. Jag har tankar på att själv skriva en bok.
Böcker om mord, makt och gängkriminalitet toppar fängelsebibliotekens utlåningsstatistik. I Mariestad läser gruppen allt från dikter av Tomas Tranströmer och Karin Boye, till noveller och inledningen på Gabriel García Marquez klassiker ”Hundra år av ensamhet”.
Efter en kaffepaus läser Stefan Strömberg den här dagen dikten ”Märket” av Bruno K. Öijer, om forskare som gräver fram människoskelett och bara letar efter skallskador, inte efter ”ränderna av gråt i kraniet”.
En av männen tar sedan vid, och läser dikten högt en andra gång.
I samtalet som följer tolkar männen texten som en reflektion över att samhället fokuserar på det mörka. De tycker att den är träffande.
– Jag tänkte: ”Är han i mitt huvud eller?” Det här är saker som jag funderar jättemycket över, säger en av dem.
Diskussionen om dikten går så varm att Stefan Strömberg till slut måste avbryta. Tiden har runnit ut för den här gången.
Men det stannar inte här.
Männen berättar att de känner att bokklubben ger dem en självinsikt som de kan ta med sig till utsidan – och ett ökat läsintresse. Det sprider sig vidare till resten av anstalten.
– En annan här visade mig en bok han hade läst, och då lånade jag en liknande. Nu har säkert åtta personer där uppe på avdelningen lånat samma. Det blir ringar på vattnet.
Fakta.”Shared reading” på anstalter
Shared reading är en metod för litteratursamtal, där en läsledare och deltagare högläser kortare texter som man sedan diskuterar och tolkar tillsammans. Det kan vara alltifrån poesi till noveller och facklitteratur.
Författarcentrum väst började med projektet på svenska anstalter förra året. Målet är att främja läsning och skapa avslappnade, personliga och innerliga samtal.
Samtalsledarna är författare som utbildats i metoden. På varje anstalt arrangeras samtal vid åtta tillfällen, med max 15 deltagare åt gången. Att delta är frivilligt.
Under 2026 genomförs projektet på följande anstalter: Haparanda, Luleå, Umeå, Viskan, Härnösand, Ljustadalen, Österåker, Täby, Tidaholm, Borås, Sagsjön, Halmstad, Rödjan och Johannesberg.
Fakta.De här böckerna lånas ut på fängelsen
Kriminalvården har bibliotek med anställda bibliotekarier på anstalterna Hall, Kumla och Västervik. Utöver det finns biblioteksverksamhet på många olika anstalter.
Här är topplistan för Kumla år 2025 (flera av böckerna finns även på topplistorna för Hall och Västervik):
1. ”Steget före”, Joakim Palmkvist
2. ”När ingen lyssnar”, Diamant Salihu
3. ”Shantaram”, Gregory David Roberts
4. ”Tills alla dör”, Diamant Salihu
5. ”Sluten anstalt”, Fanny Klang
6. ”Utpekad: Goaren”, Nina Svanberg
7. ”Makt”, de 48 lagarna, Robert Greene
8. ”Stäppens krigare”, Conn Iggulden
9. ”Alkemisten”, Paolo Coelho
10. ”Maffiapakten”, Lasse Wierup
Läs mer:
De har korats till landets bästa fängelsekör













