Polska och tyska läkare i svensk glesbygd, litauer som snickrar soldäck åt villaägare i Stockholm och unga svenskar som serverar kaffe i Berlin och Paris – ungefär 16 miljoner européer jobbar i ett annat EU-land.
Två miljoner av dem är gränsarbetare, som de 20 000 svenskar som varje dag åker över Öresundsbron för ett bättre betalt jobb i Danmark.
EU-ländernas olika bidragssystem krockar ofta och utländska arbetare hamnar mellan stolarna. I DN berättar den svenske gränspendlaren Jonas att det är ”byråkratiskt bökigt” eftersom det krävs dubbla personnummer, bankkonton och skattedeklarationer, och reglerna för föräldraledighet skiljer sig åt.
I onsdags enades de 27 EU-ländernas regeringar om nya regler för hur ländernas socialförsäkringar ska samordnas, ett slags överbyggnad för att enklare avgöra vilket lands regler som gäller i olika lägen.
Den största förändringen gäller arbetslöshetsersättningen. I fortsättningen blir det landet där man jobbar som får ta ett större ansvar om man blir arbetslös.
Ett konkret exempel: En svensk kvinna som bor i Malmö och arbetar i Danmark blir av med jobbet och får då rätt till dansk a-kassa, i dag i tre månader, i framtiden i sex månader.
Danmark, Nederländerna och Luxemburg motsatte sig EU-lagen, men blev nedröstade.
– För länder med väldigt många gränsarbetare innebär det här en enorm förändring i hur mycket de måste betala, förklarar en EU-diplomat.
I Luxemburg utgörs nästan hälften av landets arbetskraft av jobbpendlare från Tyskland, Frankrike och Belgien.
Den svenska regeringen röstade däremot för lagändringen. Den ekonomiska kalkylen med Öresundspendlare och östeuropéer i byggsektorn går på ungefär ett ut.
Det viktigaste för regeringen var att EU-reglerna nu ska utgå mer från individen än från familjen – och det rimmar bättre med svenska system.
Ett till konkret exempel: Om en tysk man arbetar i Sverige medan hans sambo och barn är kvar hemma, kan sambon i Tyskland i dag få svensk föräldrapenning. När reglerna nu ändras och blir mer individbaserade, är det bara mannen som jobbar i Sverige som har rätt till betald föräldraledighet.
EU-reformen är en riktig surdeg som har knådats på förhandlingsbordet i snart tio år.
När lagförslaget kom 2016 var det oerhört känsligt. Faktum är att det var gnistan till brexit, alltså att Storbritannien lämnade EU.
Det fanns då en utbredd oro för social dumpning i spåren av att de relativt fattiga länderna i det forna östblocket gått med i EU tio år tidigare.
Många nya EU-medborgare från Öst- och Centraleuropa flyttade till Storbritannien, vilket ledde till såväl politisk debatt som juridiska tvister mellan London och EU om arbetarnas rätt till olika bidrag. Den kommande EU-lagen om samordnade socialförsäkringssystem blev en negativ symbol för den brittiska regeringen.
– Jag kom hit för att sätta stopp för praxisen att betala ut barnbidrag utomlands enligt brittiska nivåer (…) och det har jag lyckats med, sade den dåvarande brittiske premiärministern David Cameron efter ett EU-toppmöte i februari 2016.
Han hade då krävt och fått en rad garantier om det framtida EU-samarbetet, bland annat om just barnbidragen. Därefter förespråkade han att Storbritannien skulle stanna kvar i EU. Men i folkomröstningen några månader senare röstade britterna annorlunda.
I dag, tio år senare, har frågan om barnbidrag och a-kassa till EU-arbetare förlorat mycket av sin politiska sprängkraft. Det beror på att de ekonomiska klyftorna mellan EU:s öst och väst är väsentligt mindre i dag.
Efter att EU-ländernas regeringar nu klubbat den färdiga lagen ska EU-parlamentet göra detsamma. Det väntas ske före sommaruppehållet. Därefter har länderna fem år på sig att införa reglerna.
Läs mer:
Jonas om livet som gränspendlare: ”Jag älskar att jobba i Danmark”
Lika lön-princip inom EU klubbad – svensk glädje
