Det görs flera försök att rädda överbliven skolmat i olika delar av landet. Ett sätt är att sälja den mat som eventuellt blir kvar till personal på skolan.
I Skåne har bland annat Hässleholms och Staffanstorps kommuner valt att göra så, medan man i till exempel Perstorp skänker den mat som blir över till Svenska kyrkan.
I december förra året beslutades att även Lunds kommun skulle haka på. I pilotprojektet har en grundskola och en gymnasieskola valts ut, där man ska testa en så kallad klimatlåda: Skolpersonal får fylla en medhavd matlåda med det som finns kvar av dagens lunch för 40 kronor.
Det är stimmigt i matsalen när DN besöker Polhemsskolan, som är en av Nordens största skolor.
I köket står kockarna och lägger upp frysta vegetariska schnitzlar på tråg som snart ska in i ugnen. Samordnaren Emma Fernqvist springer mellan kök och matsal, för att ha koll på hur många elever som strömmar till.
– Vi har räknat på hur mycket som äts, men det är tonåringar vi serverar, plötsligt går de ut på stan och äter i stället för att komma hit, säger hon.
Det är en svår balansgång att se till att maten räcker utan att laga onödigt stora volymer. Kön ringlar sig lång, en kille har lyckats stapla åtta potatisar och tre schnitzlar på sin tallrik.
– Vi har idrottsklasser här och idrottarna tar ju mycket, men de äter också upp sin mat och det är så vi vill ha det. Policyn är att du får ta hur mycket du vill, bara du äter upp, säger enhetschef Klas Thermenius och ler brett.
Efter elevernas lunch hålls matsalen öppen i en kvart. Finns det mat kvar då, säljs den till personalen på skolan.
– Det är jättebra. Men helst vill vi att det inte ska finnas någon mat kvar alls. Det är inte meningen att vi ska börja laga mer mat för att kunna sälja, säger Birgitta Mårtensson Asterland, måltidschef i Lunds kommun.
Paradoxalt nog blir det som mest matsvinn när det är populära rätter på menyn: köttbullar, tacos, fiskburgare – eller schnitzlarna som serveras i dag.
– Då toppar de tallriken för att de inte vill behöva ställa sig i kön igen. Då tar de för mycket, äter inte upp, utan kastar i stället det som blir över, säger Klas Thermenius.
När det är en populär rätt på menyn kan Polhemsskolans svinn ligga på runt 100 kilo, annars ligger svinnet på ungefär 45–50 kilo.
– Tallrikssvinnet är den största delen här, och inte serveringssvinnet, säger Birgitta Mårtensson Asterland.
Tallrikssvinnet är svårare att åtgärda, det krävs andra strategier, som att i dialog inspirera till ett annat tankesätt hos eleverna.
– ”En potatis är väl inte hela världen”, kan man tänka, men om alla kastar en potatis blir det väldigt många potatisar, säger Klas Thermenius.
Serveringssvinnet är den mat som blir kvar i serveringsbaren vid dagens slut.
– Vi har ansvar för att servera säker mat enligt livsmedelslagstiftningen och vår hållning är att den mat som satts ut i serveringslinjen – och som vår personal inte haft full kontroll över – ska kastas, säger Birgitta Mårtensson Asterland.
Polhemsskolan har 2 600 elever, varav cirka 2 100 ätande per dag. Birgitta och Klas berättar att arbetet mot matsvinn pågått i flera år, och nu mer än någonsin.
Ökad miljömedvetenhet och höjda livsmedelskostnader kräver att man drar åt och trimmar i kedjans alla led, menar de. På Polhemsgymnasiet är ett problem att matsalen bara är anpassad till 650 ätande.
– Därför jobbar skolan extremt mycket med logistiken, att få eleverna att äta den tiden då de har sin rast. Gör de inte det, innebär det att köerna blir längre.
Och blir kön för lång, tar eleverna mer på tallriken.
Vissa goda effekter har kommit till av ren slump. Som när brickorna togs bort för att avlasta disken – samtidigt upptäckte personalen att det bidrog till att matsvinnet minskade.
– När man har en bricka kan man fylla tallriken på ett annat sätt. Det gjorde ingenting om det rann över eller trillade ut lite på sidorna, berättar Birgitta Mårtensson Asterland.
På skolan finns runt 250 pedagoger. Informationen har gått ut om att klimatlådeprojektet är i gång, men i dag är det bara en från skolpersonalen som kommer.
– Det här är ett så bra initiativ, det är så bra mat, säger läraren Sanela Jusufovic medan hon glatt fyller sin matlåda.
Läs mer:
Inga-Lill och Erzebet hämtar matsvinn för att få ihop vardagen: ”Inte klokt att det behövs”
