Desperation, hämndbegär eller känslan av att vara kränkt. Det är exempel på drivkrafter bakom att kriminella ger sig på politiker och tjänstemän för att påverka beslut som gäller ens barn. Ofta stannar det vid känslostormar och det är ovanligt att någon på allvar försöker tvinga beslutsfattare att ändra sig, enligt Anna Horgby, utredare på Brå.
– Även på socialtjänsten i utsatta områden, där vi vet att det förekom påverkansförsök, handlar det om väldigt få ärenden per år.
Ifjol släppte Brå en studie om det som kallas otillåten påverkan från personer inom en kriminell eller extremistisk gruppering. Studien besvarar inte hur vanligt det är men en tidigare kartläggning visar att var tionde förtroendevald har utsatts för hot, våld eller skadegörelse. En siffra som varken ökat eller minskat sedan den första trygghetsundersökningen år 2012.
Ett enskilt fall kan påverka många personer under lång tid. Inte bara de som direkt utsätts, utan hela arbetsgruppen.
– Konsekvenserna kan bli ganska stora när andra börjar anpassa hur de agerar framledes. Det är ett allvarligt problem, säger Anna Horgby.
Fakta.Otillåten påverkan
* Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för situationer där någon genom exempelvis våld, hot, trakasserier, skadegörelse eller mutor försöker påverka hur någon annan agerar i tjänsten eller i sitt uppdrag.
* Var tionde förtroendevald har utsatts för hot, våld eller skadegörelse av en systemhotande aktör.
* Vänsterextremister och högerextremister står bakom de flesta av dessa händelser, men det kan även vara en förövare från en kriminell gruppering.
* Andelen drabbade har inte förändrats sedan 2012, men hot på sociala medier har ökat.
* Brottsförebyggande rådet, Brå, har tagit fram en handbok för att förebygga otillåten påverkan.
Källor: ”Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar” och ”Utsatthet bland förtroendevalda. Delredovisning: Otillåten påverkan av systemhotande aktörer”, Brå.
DN har rapporterat om hur ett stort antal personer inom Huddinge kommun under lång tid utsatts för en samordnad och terrorliknande kampanj efter att tre små barn omhändertogs enligt LVU. Sex bilar, en villa och två garage brändes ned, varpå flera tjänstemän sade upp sig, bytte namn, fick skyddad identitet eller flyttade till hemlig ort.
– Det är ett väldigt extremt fall, och det är tydligt att det handlar om att försöka påverka med extrema metoder, säger Anna Horgby.
I januari i år dömdes sex gärningspersoner till fängelse för attackerna. I andra fall kan det sluta med att det inte blir någon rättslig prövning alls.
– Eftersom det kan vara indirekta, subtila hot där någon antyder något. De här aktörerna är strategiska och bra på att navigera i gränslandet, till exempel genom att säga ”jag såg ditt barn på förskolan igår”, säger Anna Horgby.
Dessutom finns en tystnadskultur, en rädsla att anmäla. År 2021 väckte en rapport i Göteborg stor uppmärksamhet när det visade sig att kriminella och extremister påverkar kommunanställdas beslut. Rapporten visade också att anställda som känner sig hotade eller trakasserade inte vågade polisanmäla av rädsla för repressalier från den kriminella världen.
– Ovanpå det är det ganska kort straffvärde för exempelvis olaga hot, och uppklarningen är inte jättehög. Det finns flera faktorer i det hela, säger Anna Horgby.
Vad kan man göra åt försöken att tvinga politiker och tjänstemän att ändra eller backa från beslut? Brå har tagit fram ”Handbok för att förebygga otillåten påverkan” som riktar sig till kommunanställda och som innehåller konkreta råd för att förebygga sådana påverkansförsök. Ett avsnitt heter ”Rusta din kommun i sju steg”.
– Vi behöver medvetandegöra och kartlägga var riskerna är som störst. Då finns det många åtgärder som man kan göra, säger Anna Horgby.
