Anna-Lena Laurén: Schröders Moskvabesök är mumma för Kremlpropagandan och pinsamt för Berlin

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Att Gerhard Schröder plötsligt dök upp på Kempinski hotell i Moskva var ingen överraskning. I varje fall inte för Kreml.

– Vi är alltid glada över gäster, sade Putins pressekreterare Dmitrij Peskov belåtet då ryska medier frågade om Kreml kände till besöket.

Vad gjorde då den 82-årige före detta förbundskanslern i Moskva? Han var knappast där för att turista på Röda torget.

Süddeutsche Zeitungs källor säger att besöket är privat. Schröder är alltså inte på väg till det ekonomiska forumet i Sankt Petersburg. (Det forum som ukrainska drönare lyckades förvandla till en pinsamhet för Putin.)

Den så kallade Altkanzlern – en titel som varje före detta tyska förbundskansler bär – är en av Putins närmaste vänner i väst. Att han är i Moskva för att träffa sin gamla kompis ligger nära till hands. För några veckor sedan sade Putin att Schröder vore en förträfflig kandidat för att leda fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina.

I EU betraktades uttalandet som ett skämt. I Tyskland var det rent generande.

Gerhard Schröder var förbundskanslern som gjorde tysk industri beroende av rysk gas. I slutet av 1990-talet började Putin och han diskutera en gasledning från Ryssland till Tyskland. Avtalet om Nordstream undertecknades år 2005.

Schröder demonstrerade öppet sin smäktande bromance med Vladimir Putin. De träffades ofta, omfamnade gärna varandra och förde diskussioner utan tolk, eftersom Putin talar flytande tyska.

Då ansågs det vara i Tysklands intresse att knyta Ryssland till Europa ekonomiskt. Ryssland skulle demokratiseras genom handel. Principen kallades Wandel durch Handel, förändring genom handel.

Redan 2014 förlorade den sitt innehåll när Ryssland annekterade Krimhalvön. Men fossilgasexporten till Tyskland fortsatte. All infrastruktur var ju på plats och hade kostat miljarder euro. Det var otänkbart för Berlin att ge upp sin investering – vilket Kreml visste.

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 stod Tyskland med skägget i brevlådan. Det fanns ingen plan B. Den tyska industrin, Europas lokomotiv, gick på knäna då importen av rysk gas tog slut som mot en vägg.

Detta är bakgrunden till att Gerhard Schröder 2022 fråntogs sitt kontor i Berlin. Fram till kriget hade han haft ett eget kontor i Mitte-kvarteren, med sex anställda och en budget på motsvarande över 4 miljoner kronor om året. Schröder försökte genom förvaltningsrätten få tillbaka lokalerna, men misslyckades.

Krigströttheten breder ut sig, Irankriget har gjort energin ännu dyrare.

Förbundskansler Friedrich Merz är starkt engagerad i Ukraina och känd för sin hårda rysslandspolitik. Merz vill ha fred i Ukraina på någorlunda rättvisa villkor. Att Schröder är i Moskva undergräver Tysklands trovärdighet. Sittande förbundskansler är knappast särskilt lycklig över det här privatbesöket.

Samtidigt har den ryska propagandamaskinen snabbt dragit nytta av situationen. Den Kremltrogna statsvetaren Sergej Stankevitj säger till statskontrollerade nyhetsbyrån NSN att Schröder är utsänd av tyska affärskretsar som vill återvända till Ryssland.

– Under Schröder var tyska ekonomin stabil, tack vare samarbetet med Ryssland. Men de senaste åren har Tyskland haft stora problem, eftersom man bröt relationen till Ryssland och inte längre får billig energi, säger Stankevitj.

Vilken roll det ryska anfallskriget mot Ukraina spelade säger han inte.

Samtidigt deltar flera medlemmar ur högerradikala AFD (Alternativ för Tyskland) i ekonomiska forumet i Sankt Petersburg. Bland annat reste två förbundsdagsledamöter, Markus Frohnmaier och Steffen Kotré, till Sankt Petersburg, trots att tyska utrikesdepartementet har avrått. Även tyska företag deltar.

– Det är lika dumt som naivt att åka dit, säger förbundsdagsledamoten Marc Heinrichmann till Tagesschau.

Håller Tyskland på att bereda marken för fredsförhandlingar? Svaret är nej – om man frågar regeringen. Men under ytan bubblar det. Krigströttheten breder ut sig, Irankriget har gjort energin ännu dyrare. Detta utnyttjas av populisterna, vilket är ett växande problem för Merz.

Men det är inte bara AFD som vill normalisera relationerna. Inom både krist- och socialdemokraterna finns det falanger som ingenting hellre vill än att det ska bli business as usual med Ryssland igen.

Schröders Moskvabesök kommer knappast att leda till några konkreta resultat. För de här falangerna innebär det emellertid uppmuntran. Och det är ett minst lika stort problem för Merz.

Fakta.Tyskland närmade sig Ryssland

● 2005 Gerhard Schröder och Vladimir Putin kommer överens om att bygga gasledningen Nordstream 1 genom Östersjön.

● 2005–2009 Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier vill ha en ”oåterkallelig integration” mellan Ryssland och Tyskland, och försöker också göra det till en del av EU:s politik.

● 2022 Ryssland anfaller Ukraina. Förbundskansler Olaf Scholz talar om en Zeitenwende eller radikal förändring i tysk utrikespolitik. Gasledningarna Nordstream 1 och 2 sprängs i ett attentat.