På grund av kriget uppgår Ukrainas försvarsutgifter till 40 procent av bnp. Landet är helt beroende av internationella lån och stöd för att fungera, men de utländska pengarna är villkorade med krav på reformer.
Ukrainas förändringstakt är hög, men ibland är det inte på grund av, utan trots, parlamentet, Verchovna rada. Först efter flera misslyckade förslag antogs den 28 maj flera av de lagändringar som EU krävt. Därmed kan det lån på 970 miljarder kronor som unionen beslutat om betalas ut.
Andra lagförslag samlar fortfarande damm, inklusive reformer som Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) begär för att frigöra ytterligare flera miljarder till Ukraina.
Svårigheten att rösta igenom lagar riskerar att stoppa statsapparatens finansiering och försena närmandet till EU. Omröstningsproblemen har förvärrats och fått en del att kalla parlamentet dysfunktionellt.
För att en lag ska gå igenom krävs en absolut majoritet av rösterna. Det betyder att minst 226 av Verchovna radas 450 medlemmar måste vara på plats och rösta ja. Något kvittningssystem för frånvarande, en modell som nyligen fick uppmärksamhet i Sverige, finns inte.
Kraven på majoritet är en utmaning i en kammare där frånvaron ökar och partidisciplinen sjunker.
I valet 2019 fick Volodymyr Zelenskyjs nybildade parti Folkets tjänare egen majoritet. Många av de som valdes in då hade ingen eller liten erfarenhet av politik.
Övriga mandat är fördelade på ett gytter av småpartier, där inget har mer än 27 platser.
Men på grund av kriget har inga val kunnat hållas och nu, sju år senare, har en och annan parlamentariker tröttnat på politiken. Ett 40-tal av Folkets tjänares ledamöter är beredda att överge sina platser, enligt Andrij Motovilovets, en av ledarna för partiet. Han varnade i mars för att det är svårt att hålla ihop partigruppen.
Presidentens kansli har i Ukraina av historiska skäl länge haft stor makt. Under Zelenskyjs tid utövades kontrollen över Folkets tjänares parlamentariker länge av den tidigare stabschefen Andrij Jermak.
Han styrde partigruppens närvarodisciplin genom hård press, skriver statsvetaren Volodymyr Fesenko, chef för analysinstitutet Penta, i en kommentar till Kyiv Independent. Men sedan Jermak lämnade sin post i november 2025, i kölvattnet av en korruptionsskandal, har skolket ökat.
”Ukraina är en ung demokrati. Landet har svaga institutioner.”
De omfattande korruptionsutredningarna rör Ukrainas politiska ledarskikt och stärker inte direkt moralen hos ledamöterna. Men många parlamentariker berörs också på andra sätt – tidigare kunde de själva ofta räkna med inofficiella förmåner, enligt källor till DN, ibland i form av rena kontanter. Men de möjligheterna har försvunnit.
”Kuvertsystemet”, där partier systematiskt betalat för röster, har stoppats av rädsla för antikorruptionsmyndigheten. Det har minskat incitamentet att dyka upp på jobbet, enligt Tetiana Shevchuk vid organisationen Anti-corruption action center.
Efter flera misslyckade försök att få igenom de reformer som krävs för Ukrainas lån och stöd skrev EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos i april ett brev till den ukrainske talmannen i vilket hon underströk vikten av reformer. I maj har både Zelenskyj själv och den nye stabschefen Kyrylo Budanov hållit möten med parlamentets gruppledare, inklusive representanter från oppositionen, och förklarat vad som står på spel.
Några av de lagar som EU och IMF kräver, som skattehöjningar, är politiskt impopulära, och inget en politiker vinner röster på.
Men skolket får följder för hela Ukraina. Utöver de lagar som snabbt måste antas väntar mer omfattande reformpaket på godkännande. Flera är centrala för att modernisera hela statsförvaltningen. Dit hör bland annat reformer av rättsväsendet – ett område som även EU håller ögonen på.
– Ukraina har ingen tradition av starka offentliga institutioner. Därför är en förvaltningsreform så avgörande. Det kan låta tekniskt, men det handlar om att skapa självständiga myndigheter. Till exempel genom transparenta rekryteringsförfaranden, säger Klara Lindström, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet och specialiserad på Ukrainas inrikespolitik och EU-närmande.
Det är dessutom ett sätt att förebygga korruption, menar hon – inte bara utreda den när den finns.
Även parlamentets arbetssätt är i behov av modernisering, men också dessa reformer är svåra att åstadkomma.
En stor majoritet av ukrainarna är ense om att nya val inte ska hållas så länge krigstillstånd råder.
Fakta.Ukrainas parlament
● Verchovna Rada betyder ”Högsta rådet”. Parlamentet består av en kammare med 450 platser, och en talman.
● Grundades 1991, i samband med Ukrainas självständighet.
● Det styrande artiet Folkets tjänare, som företräds av president Volodymyr Zelenskyj, har 229 platser och därmed egen majoritet.
● Det stöds av fyra småpartier.
● Oppositionen samlar 70 mandat, bland annat med partiet Europeisk solidaritet, som leds av den före detta presidenten Petro Porosjenko, och partiet Batkivsjtjyna, som leds av före detta premiärministern Julia Tymosjenko.
● Därutöver finns ett antal mindre parlamentariska grupper.
● På grund av Rysslands annektering av Krim och ockupation av Donbass 2014 står dessa regioners platser tomma.
● Val hålls vart fjärde år, men på grund av kriget har inga val hållits sedan 2019.
