13-åringarna som blev börsvinnare – utveckling för olika generationer

Det har varit kraftiga börslyft med heta AI-aktier de senaste åren. Samtidigt pågår debatten om att det är en bubbla som kan spricka.

Börshistorien är full av sådana fall och timingen kan betyda mycket för hur avkastningen blir för den som går in med ett engångsbelopp på aktiemarknaden. Det visar en genomgång av jämförelsesajten Zmarta.

I ett fiktivt exempel har Zmarta räknat på hur mycket 10 000 kronor har vuxit på Stockholmsbörsen, för olika generationer. Pengarna sattes in på börsen vid 13 års ålder och togs ut när personen fyllt 29 år, samtidigt som utdelningarna har återinvesterats.

Bakgrunden till åldersvalet är forskningsteorier om att personer som i yngre år upplevt börslyft blir större aktieoptimister än andra.

– Det är de formativa åren när man är mycket mer öppen för påverkan. Det gäller för musik, ekonomi och en rad andra ämnesområden, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Så gjordes beräkningarna

Bygger på Affärsvärldens generalindex inklusive utdelningar. Daniel Waldenström ”Final Stock Data” och Investing.com har också använts.

Den stora vinnaren i genomgången är generation X. Här har avkastningen för perioden 1985–2001 varit 1 700 procent i genomsnitt för de olika årskullarna. De 10 000 kronorna har växt till nästan 182 000 kronor.

Delar man upp generationen i en tidig och en senare grupp är den som är född 1965–1972 den stora vinnaren. Där är uppgången hela 2 820 procent i genomsnitt för gruppen. Här har pengarna varit placerade under perioden 1981–1997.

Uppgången har inneburit att 10 000 kronor växt till nästan 292 000 kronor under perioden.

En förklaring till den kraftiga uppgången är den it-yra som rådde under den här perioden. Tron på att internet skulle förändra ekonomin var stark vid den här tiden. Det var kraftiga uppgångar för flera bolag som hade det i sina planer. Telekombolaget Ericsson drogs med upp rejält.

Men 2001 föll allt i it-kraschen. Kurserna på Stockholmsbörsen rasade med nästan 70 procent och lade en våt filt över aktiemarknaden i flera år. Det syns också hos den senare gruppen i generation X – födda 1973–1980 där uppgången var lägre med 477 procent.

På tal om krascher så har den svagaste utvecklingen varit för krigsgenerationen födda mellan 1901 och 1927. Här är den stora börskraschen i USA 1929 ett stort sänke. Den nådde även Sverige med den svåra Kreugerkraschen då Ivar Kreugers imperium rasade ihop efter finansmannens självmord 1932.

Även för generationen millennials syns spåren av börskrascher. De som hade pengar på börsen mellan 2001 och 2017 drabbades av både it-kraschen och finanskrisen. Där har de 10 000 kronorna dock ändå vuxit till 32 019 kronor.

– Det som blir tydligt i den här genomgången är att tajming kan vara lika avgörande som storleken på sparandet, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

– Därför gäller det att spara regelbundet på börsen över en längre tid. Placera pengarna i en avgiftsfri indexfond och låt ränta-på-ränta-effekten göra jobbet åt dig, fortsätter han.

Om det gått bra för vissa åldersklasser på börsen är det inget mot om det satsats pengar på bitcoin. För den som var född 1997 och fick bitcoin 2011 av förutseende föräldrar hade de 10 000 kronorna växt till närmare 4 miljarder kronor.

– Har man växt upp med att kryptovalutor stigit explosionsartat är det lätt att förstå lockelsen. Men det är en riskfylld investering där väldigt många har förlorat pengar på senare år och bränt sig rejält, säger Ola Söderlind.