Traditionellt har kommuners kunskap om resvanor vilat på dyra resvaneundersökningar med sjunkande svarsfrekvens, eller utplacerade slangar över vägarna. I den här rapporten har en ny metod använts. Genom att mata in anonymiserad mobilmastdata från operatören Tre i en AI-driven maskininlärningsmodell har det svenska innovationsbolaget Train Brain fått en faktisk bild av hur resandet ser ut i en stad.
– Att löpande kunna mäta all rörelse dörr till dörr, inklusive färdmedel, gör att man kan få fakta på bordet i frågeställningar där det finns mycket känslor, säger vd:n Jonas Järnfeldt.
Med hjälp av metoden har Train Brain mätt och kategoriserat så kallade dörr-till-dörr-rörelser i de tio svenska städer som placerat sig högst i årets upplaga av ”Sveriges bästa mobilitetsstäder”, och jämfört hur resandet förändrats mellan åren 2023 och 2026.
Analysen ger en tudelad bild över landets mobilitet. I Stockholm, som placerar sig på en bronsplats i årets rankning, går utvecklingen trots detta i fel riktning. Under mätperioden har kollektivtrafiken i huvudstaden minskat med nära 15 procent.
– Det är ingen överraskning att kollektivtrafiken tappar i Stockholm. Det finns flera skäl till det. Man har inte varit så bra på att möta det ökade behovet av flexibilitet för de stockholmare som kanske åker till jobbet två-tre dagar i veckan. Det har fått många att välja andra resealternativ i högre grad, vilket också förklarar det ökade bilåkandet. Förseningen av bussterminalen i Slussen har skapat problem och fått de som pendlar från Nacka och Värmdö att välja andra alternativ, säger Jesper Johansson, ordförande för Gröna Mobilister.
Tappet är inget storstadsfenomen, utan verkar vara specifikt för SL-systemet. I Sveriges tredje största stad, Malmö, är förändringen i stort sett obefintlig och i Göteborg har man faktiskt lyckats öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet under mätperioden.
Lika illa ser det ut med bilresandet i Stockholm. Här sticker huvudstaden ut med en ökning på hela 8 procent, samtidigt som kollektivtrafiken minskar kraftigt.
– Vi ser ju här i rapporten att det finns kommuner som tydligt går i den riktning som de säger att de vill gå i, men vi ser också kommuner som går i rakt motsatt riktning. Genom att ha ett verktyg där de kan ha fingret på pulsen och hela tiden förstå då får man ju också varningssignaler som man kan agera på, säger Jonas Järnfeldt.
Även i grannkommunen Solna har bilåkandet ökat. Här sticker Göteborg, Lund och Solna ut och minskar bilåkandet med mellan 3 och 4 procent.
Den solklara vinnaren i omställningen är Lund, som också tar hem segern i årets totalranking. Det är den enda staden i materialet som kombinerar ett kraftigt minskat bilresande med ett ökat cyklande och en ökad kollektivtrafikandel. När den redan cykelvänliga och kompakta staden har vuxit, har tillväxten absorberats av gång och cykel i stället för av bilar, visar kartläggningen.
– Lund har bedrivit ett långt och välplanerat arbete som börjar ge resultat. Spårvägen har satt sig och man har varit duktiga på att etablera nya bostadsområden och arbetsplatser i närhet till kollektivtrafik, säger Jesper Johansson och fortsätter:
– Tyvärr kan man se att det sker en utglesning i många svenska städer, som skapar ett större bilberoende. Man behöver fokusera mer på att bygga i centrala lägen med ett attraktivt kollektivtrafikutbud.
Den tydligaste nedgången av just cyklandet står Karlstad för, som minskar med nära 20 procent relativt sett.
Texten är hämtad från Di Mobilitet, en del av Dagens industri.
