Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Natten till lördagen var det USA:s president Donald Trump som slog på stora trumman på plattformen Truth Social. ”I över 100 år har presidenter känt till Grönlands strategiska betydelse, men INGEN av dem har kunnat göra något åt saken. Jag är stolt över att vara den president som permanent och slutgiltigt har hanterat denna mycket viktiga fråga”, löd meddelandet från mannen i Vita huset.
Så låter en reträtt när den formuleras av Donald Trump.
Egentligen backade han från hoten om en annektering av Grönland redan i vintras, men makthavarna i Köpenhamn och Nuuk litade inte på beskeden. Krisen är långt ifrån över, löd budskapen från danska och grönländska politiker under våren.
Nu märks en viss tillförsikt i kommentarerna. Grönlands utrikesminister Múte B Egede, tidigare regeringschef på ön, uttrycker optimism i en intervju med mediebolaget KNR, eftersom avtalet erkänner grönländarnas rätt till självbestämmande. Även försvarsalliansen Nato välkomnar uppgörelsen och hävdar att den bidrar till att utveckla säkerheten, stabiliteten och samarbetet i regionen.
Framför allt slipper organisationen en situation där ett medlemsland utgör en fara för ett annat. ”Allt upphör”, varnade Danmarks statsminister Mette Frederiksen i en intervju med Danmarks Radio i januari. Då var Grönlandskrisen ett existentiellt hot mot försvarsalliansen. När läget var som mest spänt fick bland annat svenska, norska, franska, brittiska och tyska soldater markera närvaro på grönländsk mark.
Den danska statsministern kan glädjas åt att kanske skönja slutet på sju svåra år.
Trump började tala om att ”köpa Grönland” sensommaren 2019, alltså under sin första presidentperiod. Hans hot om att införliva ön i Förenta staterna fick en ny tyngd efter återkomsten till Vita huset i januari förra året. Med den militära insatsen i Venezuela började Trumpadministrationen lägga grunden för vad man beskrev som Donroe-doktrinen, en uppdatering av den gamla Monroe-doktrinen och idén att USA har rätt att dominera det västra halvklotet.
Någonstans tappade Trump fokus. USA drogs in i ett krig mot Iran. Det är sannolikt ett skäl till att Vita huset nu behöver få bort Grönland från dagordningen. Donald Trump behöver en framgång, och avtalet som ska undertecknas vid FN:s generalförsamling i nästa vecka får helt enkelt duga.
Frågan är vad USA har uppnått med allt rabalder.
Vita huset lyfter fram möjligheterna att mota bort kinesiska och ryska intressen i Arktis. Men USA har sedan tidigare rätt att ha militära baser på Grönland och det är makthavarna i Washington som har valt att minska närvaron i Arktis efter det kalla kriget.
Donald Trump försöker ta höjd för en ny världsordning genom att hävda att det nya avtalet gäller för evigt – alltså även om Grönland frigör sig från det danska kungariket och även om försvarsalliansen Nato faller samman.
I själva verket är den amerikanske presidentens ombytlighet det största hotet mot hållbarheten. Makthavarna i Köpenhamn, Nuuk och Bryssel är nog glada om uppgörelsen håller i 780 dagar, fram till nästa presidentval i USA.
Läs mer:
Avtal på gång om Grönland: ”Trycket går ned i krisen”
Säkerhetsexpert larmar om USA-kopplad husaffär på Grönland