Vi kommer missa 1,5-gradersmålet, slog nyligen en FN-rapport definitivt fast. Uppvärmingen av jorden tickar på och några som redan känner av detta är Sveriges bönder.
I Västergötland har sojaodling haft en rekordsnabb och lovande utveckling. Meloner, majs och persika som i dag främst importeras från sydligare breddgrader är också på väg att etableras som nya grödor i svensk jord i spåren av ett allt varmare klimat.
Idag finns dessutom minst 50 kommersiella vingårdar i Sverige. Anrika ekonomimagasinet The Economist basunerade nyligen ut att ”Vin i världsklass tillverkas i en svensk avkrok… Ett vin från Skåne, ”Nordens Toscana”, slog alla konkurrenter i en blindprovning.”
Att det svenska jordbruket har förändrats en hel del under de senaste decennierna konstaterades också i en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, nyligen. ”Spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet”, var en av slutsatserna.
Något som intygas av Axel Lagerfelt på Tolefors Gård utanför Linköping.
– Det klimat vi har i dag jämfört med för 20-30 år sedan här på Östgötaslätten är lite mer skånskt. Klimatzonerna har ju vandrat uppåt i Sverige så vi får en längre växtsäsong än vad vi hade tidigare. Och i dagsläget känns inte det som världens katastrof, utan snarare tvärtom, säger han.
Men det är inte bara grödor och skördar som påverkas av klimatförändringarna. Och för svenska lantbrukare är utvecklingen inte enbart positiv.
– En vinter i dag är inte samma som en vinter förr när det var tjäle som spräckte upp jordarna. Våra jordar behöver luckras upp av tjälen under vintern. När vi inte får det behöver vi hitta andra sätt som gör att jordarna fortfarande är vitala med tanke på den ökade markpackningen, berättar Axel Lagerfelt.
Markpackning är ett stort och växande problem inom jordbruket över hela världen eftersom maskinerna i dag är så stora och tunga.
– När jorden packas förstör det möjligheterna att odla, till sist växer nästan ingenting. Men det gör också att det blir fel i de naturliga kväveprocesserna i marken och det släpps ut lustgas, en mycket stark växthusgas. Det är jätteallvarligt, förklarar Karolina Muhrman, verksamhetsledare på Agtech Sweden, en nationell innovationsplattform för teknikutveckling inom hållbart lantbruk.
En jord som är för packad är också problematisk i ett förändrat klimat.
– Den har inte ett fungerande vattenhanteringssystem längre. Den är inte porös och klarar inte kraftiga skyfall som blir allt vanligare.
Agtech Sweden tillsammans med bland andra Axel Lagerfelt på Tolefors Gård jobbar dock med att utveckla teknik för att minska markpackningen med hjälp av ett avancerat system med sensorer, AI och satellit- och jorddata.
– Du får som en kartbild över hela din åker som talar om att här kan du köra, här kan du inte köra. Kartan är också värdefull för att veta vilka delar av jorden där du måste öka dräneringen eller förbättra jordstrukturen, berättar Per Frankelius, innovationsansvarig på Agtech Sweden.
Just detta är alltså en innovation som ger värdefull information för optimal bevattning i tider av ökad risk för vattenbrist.
– Just nu ser vi hur mycket vatten i millimeter det är på en meters djup. Klickar vi på knappen Bevattning räknar datorerna ut hur mycket mer vatten man bör lägga på för att grödan ska frodas. Just nu var det ganska stort bevattningsbehov överallt, visar Per Frankelius på sin datorskärm.
Just markpackningsproblemet tacklas också med hjälp av små självgående traktorer och drönare som likaså utvecklas inom Agtech Sweden med verksamma svenska lantbrukare som idésprutor.
Som spannmålsbonde ser Axel Lagerfelt också med fasa på hur klimatförändringarna ökar risken för fler och nya skadeinsekter.
– Vi ser problemen som man i dag har allt mer i Mellaneuropa med insekter i lagringssilos som överlever på grund av att det blir för varmt i dessa i de allt vanligare och längre värmeböljorna.
Den gångna sommarens extrema värme och torka ute i Europa visar på ökade hot både på kort och lång sikt mot lantbruket.
– På kort sikt har vi problemen med torka. På längre sikt kan det vara att värmen gör att det just kommer nya insekter och nya ogräs som blir ett fruktansvärt problem, förklarar Per Frankelius och nämner renkavle, ett nytt, svårbekämpat ogräs som redan plågar delar av landet.
– I Skåne skapar renkavlen nästan panik. Italienskt rajgräs är inga roliga grejer heller. Och hönshirs är ett riktigt läskigt ogräs som nu sprider sig i Sverige. Och det blir värre och värre med klimateffekterna, med fuktigt och varmt klimat.
Ett förändrat klimat kräver därför nya metoder för att bekämpa ogräs eftersom användningen av växtskyddsmedel samtidigt måste minska. Agtech Sweden utvecklas just nu precisionsbekämpning där AI-drönare kartlägger fälten så att växtskyddssprutans munstycken kan styras individuellt i realtid. På så sätt kan svårhanterade ogräs bekämpas effektivt samtidigt som kemikalieanvändningen minskar med upp till 80–90 procent.
– Det här är en teknik som gör att vi kommer kunna fortsätta att bekämpa även nya ogräs. Men vi ser till att vi bara gör det exakt på den plantan och inte sprider växtskyddsmedel överallt, förklarar Karolina Muhrman.
Axel Lagerfelt på Tolefors gård är med och innoverar även här. I ett projekt mot avdrift av växtskyddsmedel använder han avancerad teknik från seglingsvärlden. En vindsensor på sprutrampen visar sprutmolnets exakta rörelse, vilket gör att man i realtid kan anpassa tryck och körning så att bekämpningsmedlet hamnar exakt på rätt växter och inte driver iväg.
Ytterligare ett av Agtech Swedens över 150 olika projekt tillsammans med drygt 170 lantbrukare, forskare, företag och innovatörer runt om i landet.
– Alla projekt rör hållbarhetsfrågor eller djurvälfärd på ett eller annat sätt. Vi vill driva på teknikutvecklingen som faktiskt både kan bidra till att vi minskar klimatpåverkan och samtidigt kan rädda oss från en situation som kan bli väldigt problematisk om vi inte kan producera mat i framtiden, säger Karolina Muhrman.
Läs mer:
Den tropiska sötpotatisen slår rot i Sverige
Ny rapport: Så kan Europa undvika en livsmedelskris