Det är internationella fredsdagen och förmiddagssolen lyser över Gamla torget i Uppsala. En student skyndar in på statsvetenskapliga institutionen. Mittemot granskar forskare vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP, rapporter, satellitbilder och andra uppgifter om dödligt våld i världens konflikter.
I arbetsrummen kartlägger Therese Pettersson och hennes kollegor dödsoffren i organiserat våld världen över. Materialet hämtas från nyhetsrapportering, människorättsorganisationer, lokala källor och sociala medier, vägs mot annan information och förs sedan in i en databas som används av forskare, FN, Världsbanken, EU och andra myndigheter världen över.
– För oss är en siffra aldrig bara en siffra. Bakom varje datapunkt finns en människa som har förlorat livet i ett krig, säger Therese Pettersson.
På skrivbordet ligger böcker om Afghanistan, ett av hennes bevakningsområden vid sidan av Syrien och Ukraina. Att förstå sammanhanget är en viktig del av arbetet.
– Vissa böcker ger en bra bild av konkreta händelser.
På skärmen syns kartor, koordinater och rapporter från några av världens mest våldsamma konflikter. Hon zoomar in på Ukraina.
– Här kan du se precis hur frontlinjen rört sig: Donetsk, Mariupol, Bachmut, Avdijivka … Just nu ser vi att det är många attacker väster om Donetsk.
Utanför flyter Fyrisån stilla. På anslagstavlan bakom skrivbordet sitter teckningar som hennes två barn har gjort – en påminnelse om tryggheten i det egna livet.
UCDP har samlat in data om organiserat våld sedan 1970-talet och har vuxit till en av världens mest använda källor för konfliktdata.
– Folk kan ibland ifrågasätta varför vi bara fokuserar på dödsfall. Och det är klart, krig har ju så många fler offer: alla som såras, alla som förlorar anhöriga, alla som lever med rädslan. Men vi samlar in uppgifter om det vi är bra på och det är just dödsfallen.
Varför är det viktigt?
– Det hjälper forskare att förstå tendenser över tid, inte bara gå på känsla. Vår roll är att samla fakta för att kunna jämföra över tid och regioner, för att förstå vad som händer.
Arbetet börjar ofta långt från Uppsala när en dödlig händelse först rapporteras.
– Vi går igenom tiotusentals nyhetsartiklar, rapporter och inlägg på sociala medier för att plocka upp information om att någon har dött i konfliktvåld någonstans i världen.
Därefter börjar själva granskningsarbetet: Vad har hänt, när och var, vilka aktörer var inblandade och hur många dödades? Uppgifter vägs mot varandra, källors tillförlitlighet bedöms och platsen registreras med koordinater. Vissa händelser kan kodas snabbt. Andra kräver fler rapporter och längre diskussioner.
En viktig del av arbetet är att knyta dödsfallen till rätt aktörer.
– Forskningen behöver kunna se och förstå vem som gör vad, konflikternas dynamik. Är det en regim? En rebellgrupp? Mindre formella etniska eller religiösa grupperingar? Det ser otroligt olika ut.
Klockan 14 samlas arbetsgruppen i ett ljust mötesrum med utsikt mot torget och ån. Dagens diskussion handlar om just definitioner: När ska en grupp klassas som rebellgrupp? När är det i stället en lösare organiserad civil eller etnisk gruppering?
– Det är viktigt att vi gör lika när vi rapporterar händelser.
I slutet av året går forskarna igenom materialet igen. Luckor ska täppas till, osäkra händelser omprövas och nya uppgifter arbetas in. För varje händelse arbetar UCDP med ett bästa estimat, men också med ett lågt och ett högt.
– En grundprincip i vårt arbete är att vi hellre är konservativa än riskerar att överdriva antalet döda.
Där forskarna tidigare arbetade med tryckta rapporter och tidningsklipp möter de nu ett konstant digitalt flöde av text, bilder, video och motstridiga uppgifter.
– Det svåraste i dag är inte att hitta information, utan att skala bort lögnen.
I moderna krig är informationsobalansen ofta stor. En part kan kontrollera internet eller medier. I andra fall fylls flödena av fabricerat material och snabbt producerad desinformation. Därför försöker UCDP aldrig luta sig mot en enda källa.
– Vi jämför information från så många oberoende källor som möjligt. När traditionell rapportering saknas behöver vi också använda andra typer av information, exempelvis satellitbilder.
Samtidigt finns en skevhet i vilka konflikter som får uppmärksamhet.
– Vi hör just nu mycket om krigen i Ukraina, Gaza och även i Iran i medierna. Men vi ser också omfattande massakrer i Sudan, Jemen och Myanmar, väldigt svåra humanitära situationer där man inte ser någon ljusning, men det hör man inte mycket om.
Hon tror att det delvis kan handla om närhet.
– Människor har lättare att relatera till ett krig i Europa än det som händer på andra sidan jordklotet. Vi ser också att intresset i medier ökar när det finns internationella trupper på plats. När de lämnar blir det tyst, som runt Afghanistan.
I den georefererade händelsedatabasen GED på hennes skärm framträder bilden av ett allt våldsammare decennium. En tydlig trend är att antalet civila dödsfall har ökat.
– I genomsnitt kan man säga att andelen civila dödsfall i krig ligger någonstans mellan 40 och 60 procent. Men det skiljer sig otroligt mycket mellan olika krig.
I Ukraina sker merparten av dödsfallen bland soldater vid fronten, med undantag för särskilt hårt drabbade platser som Mariupol. I Gaza däremot är andelen civila dödsoffer enligt UCDP:s bedömning minst 83 procent, troligen mer. Allra flest civila dödsoffer förra året såg de i Sudan.
– Paramilitären intog staden al-Fasher i norra Darfur och slaktade civila.
Trots metodiken är arbetet inte känslomässigt neutralt. Underlaget består inte bara av rapporttexter utan också av filmer, fotografier och anhörigas vittnesmål. Framför Therese Pettersson ligger en utskrift av en rapport från en iransk människorättsorganisation, med namn på personer som dödats under krigets första månader.
– Här är alla barnen och kvinnorna som dödades i attacken mot en flickskola i Minab, säger hon och låter fingret löpa längs listan.
Efter 17 år i verksamheten känner hon ibland en oro för att bli avtrubbad.
– Dokument är lättare att förhålla sig till än video och foton som vi också tar del av.
Ibland är det inte de stora massakrerna utan de små detaljerna som tränger igenom.
– Det kan vara en liten historia, något till synes obetydligt, men som jag inte är beredd på, eller som jag kan relatera till.
För att minska risken för sekundär traumatisering har UCDP byggt upp stödstrukturer. Gruppen har veckomöten om arbetsbelastning och mående, och handledning med psykolog.
– Vi har blivit bättre på att prata om det. Tidigare var vi inte medvetna om sekundärtrauma, att det här är något man påverkas av.
AI har ännu inte förändrat arbetet i grunden, säger hon.
– Även om AI kan hitta information åt oss har den fortfarande svårt att avgöra vad informationen betyder.
När arbetsdagen går mot sitt slut sparas ännu en rad händelser i databasen. Ute i världen fortsätter striderna. I Uppsala väntar nya rapporter nästa morgon.
– Vår största dröm är ju egentligen att vårt jobb en dag inte längre ska behövas. Men tills den dagen kommer är vår plikt att se till att världen inte blundar.
Fakta:UCDP
Uppsala Conflict Data Program, UCDP, finns vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Datainsamlingen inleddes 1979. Programmet kartlägger tre typer av organiserat våld: statsbaserade konflikter, icke-statliga konflikter och ensidigt våld mot civila. UCDP:s definitioner används brett inom forskning och internationell politik. Data publiceras öppet via bland annat databasen UCDP GED och ingår också i e-infrastrukturen Demscore.
Fakta:Krigsåret 2025 i siffror
Enligt UCDP dödades omkring 244 600 människor i organiserat våld under 2025, upp från cirka 187 000 året före. UCDP registrerade 65 aktiva statsbaserade konflikter i 35 länder, varav 13 nådde krigsnivå. I statsbaserade konflikter registrerades 153 600 dödsfall. Ensidigt våld mot civila ökade kraftigt till 76 500 dödsfall, jämfört med 14 300 året före. Den största ökningen fanns i Sudan. Den dödligaste enskilda konflikten var kriget mellan Ryssland och Ukraina, med minst 94 700 dödsfall.