Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Som tolvåring föreställde jag mig min dödsbädd. Nedbäddad i landstingets gula filt skulle jag ta mina sista, skälvande andetag medan tv:n i hörnet av det sterila rummet stod på med högsta volym. Där skulle första avsnittet av musikalserien ”Glee” visas, och när dödsögonblicket väl infann sig skulle jag lämna jordelivet med ett svagt leende på läpparna.
För då skulle jag garanterat dö lycklig.
Då, 2013, var ”Glee” fortfarande en fulländad tv-serie. Den följer en åsidosatt skolkör där skolans utstötta förenades med de mest populära eleverna tack vare musikens omisskännliga inflytande. I hybriden av smart satir, tonårsdrama och covers med enorm spännvidd gjorde serieskaparen Ryan Murphy något helt nytt.
Och när den kom 2009 var det också en av de första serierna som skildrade ett homosexuellt par på bästa sändningstid i USA. Att det dessutom var Fox som producerade känns i dag som en svunnen tid.
När det nu står klart att serien ska återupplivas med samma skådespelare som tidigare drabbas jag av ett akut illamående. Väck inte den björn som sover.
För i takt med att Murphy kröntes till furste inom tv-serievärlden tappade han greppet om skapelsen som gav honom en karriär. När ”Glee” väl gick i mål 2015 var det mer av en plojig sörja än smart satir om tonårsduster.
De två sista säsongerna blev en lång förnedringsritual, som delvis berodde på förmodade konflikter mellan skådespelarna, delvis att de flesta serier sällan lyckas hålla kvaliteten vid liv i mer än tre säsonger. Dessutom har synen på ”Glee” präglats av de dödsfall som drabbat serien.
Redan under inspelningen av säsong fem, 2013, dog skådespelaren Cory Monteith i en dödlig dos av heroin och alkohol. Han spelade den manliga huvudrollen Finn Hudson och efter hans bortgång blev serien inte densamma. Några år efter att det sista avsnittet sänts avled ännu en medlem: Mark Salling. Och 2020 drunknade skådespelaren Naya Rivera när hon badade med sin son i Kalifornien.
Det talas därför mer eller mindre skämtsamt om ett slags ”Glee”-förbannelse, och frågan är nu om den kommer att drabba nyinspelningen.
Jag kommer därför varken våga eller vilja tro att serien blir verklighet förrän den hamnar på strömningstjänsterna. Och om det blir så är det i alla fall trösterikt att en helt ny generation kommer lära sig musikhistoriens viktigaste stapelvaror.
Personligen hoppas jag att Lea Michele, i sin roll som den komplexa Rachel Berry, sjunger Zara Larssons ”Midnight sun”. Det vore fasansfullt fantastiskt.
Läs mer:
Bekräftat: ”Glee” gör comeback
Hitta din nästa favoritserie med Dagens Nyheters nya strömningsguide.

