För 26 år sedan satte hon olympiskt rekord i Sydney. Fyra år senare tävlade Pia Hansen i sitt sista OS. Nu, 22 år senare, hoppas guldmedaljören från OS 2000 att återvända till en OS-by.
Med sin erfarenhet i lerduveskytte, och inte minst stora tävlingar, tror den nya förbundskaptenen att hon kan komma att bli en viktig pjäs under ett potentiellt OS. Hon har även lärt sig en hel del av sina tidigare förbundskaptener.
– Det är dem jag har lärt mig av. Hur man inte ska vara, säger förbundskaptenen i de olympiska lerduveskyttegrenarna skeet och trap.
– Jag hade svårt för dem som tog åt sig äran för det jag gjorde. Det kommer jag inte göra nu. Det är ju inte förbundskaptenen som skjuter.
De svenska lerduveskyttarna kommer att ses som individer med olika behov. Det låter kanske inte som ett konstigt upplägg i en individuell sport, men det är ett annat knep för att försöka gå i andra fotspår än sina egna förbundskapteners, enligt Hansen.
– Sedan har jag haft bra förbundskaptener. Man har ju haft ledare som agerar som man ska: glada, pigga och stöttande.
Victoria Larsson, som tävlar i skeet, ser sin förbundskapten som en trygg person och tror att hennes erfarenhet kan komma till nytta under mästerskap.
– Pia har bra koll på hur det fungerar ute på tävlingar, hon har ju varit med om samma saker själv. Det känns kul.
Pia Hansen tog Sveriges första OS-guld i skytte på 28 år när hon tog guld i dubbeltrap i Sydney år 2000. Hon passade dessutom på att sätta det dåvarande olympiska rekordet i grenen. Samma år vann Jonas Edman guld i frigevär, men sedan dess har ingen svensk tagit skytteguld i ett olympiskt spel. Som bäst har det blivit silver.
Hansen hoppas vara med när nästa medalj tas. Planen är att lerduvelaget ska ta tre medaljer i OS.
– Jag var väldigt ambitiös när jag sa det, men jag tänker ändå att man ska kunna ta någon medalj på både herr- och damsidan i skeet och även i trapen.
Hansen menar att tre medaljer är ett svårt mål, men att det inte är omöjligt. Hon har en hel del skickliga skyttar i sitt lag, inte minst Victoria Larsson, världsfyran i skeet.
Larsson har två starka tävlingar bakom sig. I juli kom hon tvåa i världscupen i italienska Lonato och tidigare i oktober tog hon brons i EM. Detsamma gjorde Henrik Jansson, som är rankad 33:a i herrarnas skeet.
– Absolut, det är inte omöjligt (att vinna tre OS-medaljer). Men vi måste ta oss till OS innan vi kan vinna medaljerna, säger Victoria Larsson.
VM i Doha är den första tävlingen där man kan säkra en kvotplats till OS. Att komma in som en av de topprankade bidrar till viss press.
– Den största pressen kommer alltid från sig själv, men man vet ju med sig att man ligger bra till i rankingen och jag har ju också två bra tävlingar bakom mig. Det ger självförtroende, men också en del press, säger Larsson.
Att lämna VM i Qatar utan kvotplats är ingen anledning att börja svettas. Det är Hansen och Larsson eniga om. Det finns gott om tävlingar och chanser att pricka in en biljett till Los Angeles.
De är däremot lika eniga om att det hade varit väldigt gynnsamt att inte behöva skjuta alltför många skott innan en plats OS är säkrad. Att slippa långa resor och många tävlingar kan skapa utrymme i kalendern för en egen satsning, vilket kan vara välbehövligt för att vara i toppform när det väl nalkas OS.
– Du ska ju få det att stämma just den dagen, säger Hansen.
– Det är väldigt små marginaler. Den som får till det bäst under dagen och som lyckas behålla kylan, den vinner. Då spelar det ingen roll om du är världsetta eller världsfyra.
Om hon ska sätta fingret på vad som gjorde henne själv till en så framgångsrik skytt skulle den nyblivna förbundskaptenen säga att hon var mentalt stark. Något hon hoppas kunna hjälpa till med i sin nya roll.
– Jag tryckte undan allt under tävlingar och lät ingen sätta någon press på mig. Alla tänker inte riktigt så, utan det är lätt att påverkas på ett OS. Det är så många sponsorer och tidningar som ska tycka till.
– Det är en sak man hoppas kunna ge tillbaka till de som skjuter nu.
Fakta.Svenska OS-medaljer i lerduveskytte genom tiderna
2016: Marcus Svensson, silver, skeet
2012: Håkan Dahlby, silver, dubbeltrap
2000: Pia Hansen, guld, dubbeltrap
1980: Lars-Göran Karlsson, silver, skeet
1952: Knuth Holmqvist, silver, trap, Hans Liljedahl, brons, trap
1920: Sverige (Erik Lundquist, Per Kinde, Fredric Landelius, Alfred Swahn, Karl Richter,Erik Sökjer-Petersén), brons, trap, lag