Johannes Larson satt ute på ett rådjurspass i skogen när det plingade till i mobilen. Det var ett mejl från tidskriften Forest Ecology and Management med frågan om han kunde vara granskare till en artikel de fått ta emot.
Sådana förfrågningar kommer ofta. Seriösa vetenskapliga tidskrifter låter andra forskare granska alla artiklar innan de publiceras, för att se till att kvaliteten på texten och forskningen är tillräckligt hög. Systemet kallas peer review (se faktaruta).
– Oftast tänker man: Kan jag det här ämnet tillräckligt bra för att kunna granska det?, säger Johannes Larson, som forskar om skogsskötsel och markvetenskap på institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Umeå.
Så blev det inte denna gång.
– När jag såg titeln tänkte jag: Det där låter intressant, det är precis vad jag jobbar med.
Men när Johannes Larson läste artikelns sammanfattning kände han igen det mesta från en studie han själv publicerade i tidskriften Scientific Reports för några år sedan.
– Det var inte min text rakt av. Men det var ett lika stort landskap de undersökt, och de hade samma provpunkter och liknande. Det var en Chat GPT-version av min egen artikel, säger han.
Falska, massproducerade och AI-genererade forskningsartiklar blir en allt större utmaning för forskarvärlden. Förra året presenterade en grupp forskare Stockholmsdeklarationen, en åtgärdslista för att komma åt problemet som de kallar ”den största vetenskapliga krisen någonsin”.
I artikeln Johannes Larson fick läsa var alla figurer tagna direkt från hans studie. Men texten hade ändrats.
– Andemeningen i varje stycke liknade min artikel. Hade jag gett texten till en kollega är jag inte säker på att de hade upptäckt detta. Det kanske hade reagerat på att texten var lite konstig, men inte upptäckt att det var ett plagiat.
Han kontaktade redaktören på tidskriften, och fick snabbt svar.
– ”Jag kan inte tro att det är sant, men det kan jag faktiskt”, skrev hon, och la till att de får alltfler liknande artiklar inskickade.
Johannes Larson tänkte att det var en engångshändelse. Men mindre än tre veckor senare fick han en förfrågan igen från en annan redaktör på Forest Ecology and Management. Även denna gång var artikeln ett plagiat av en av Johannes Larsons egna publicerade studier i Scientifc Reports. Precis som förra gången var bilderna desamma, med modifierade texter och rubrik.
– Möjligtvis var den lite sämre gjord. Jag hade gjort en trädinventering i en tabell, och det kallar man för en forest survey. Men survey betyder ju också enkät.
I stället för ”forest survey” stod det nu ”forest questionnaire” vid tabellen.
– Så det var som att de hade gått runt och frågat träden hur stora de var!
För forskare som söker nya tjänster eller finansiering till sin forskning är det avgörande att kunna visa att man har fått studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Att skicka in fejkade artiklar kan alltså vara ett sätt att fuska sig till en bättre meritlista. Enligt förlaget Elsevier, som ger ut Forest Ecology and Management och nästan 3 000 andra tidskrifter, har antalet artiklar från oseriösa aktörer, som så kallade artikelfabriker, ökat.
”Våra undersökningar visar att oansvarig användning av generativ AI ofta förekommer tillsammans med andra underliggande problem rörande forskningens integritet. Därför fokuserar vi vårt arbete på att identifiera dessa underliggande problem, oavsett om AI har varit inblandat eller inte”, skriver en representant för Elsevier till DN.
Förlaget har investerat i teknik och inrättat ett team med fler än 100 specialister på forskningsintegritet och publiceringsetik för att hitta uppenbart bristfälliga artiklar så tidigt som möjligt i processen. Förlag, redaktörer, granskare och forskare har ett gemensamt ansvar för att upprätthålla förtroendet för granskningsprocessen och forskningens integritet, menar Elsevier.
”Peer review-systemet är fortfarande ändamålsenligt men det måste utvecklas i takt med att publiceringsmiljön förändras. Vi fortsätter att arbeta med forskarvärlden kring detta”, skriver förlagets representant.
Båda artiklarna Johannes Larson erbjöds att granska hade en ensam författare, och båda uppgav att de var kopplade till Northeast Forestry University, ett av Kinas äldsta universitet med skogsforskning och skogsbruksutbildning.
– Det är många frågor som dyker upp kopplat till avsändare och syfte. Är det någon som drar vinning av att de publiceras eller är man ute efter att fylla tidskriften med skräp?
– Oroväckande är också att det kommer genom första filtret hos journalen. Otur för avsändaren att just jag valdes som reviewer. Mina egna artiklar har jag bra koll på, säger Johannes Larson.
Fakta.Ordlista
Peer review: Referentgranskning. När forskare har genomfört en studie skriver de en artikel med sina resultat och skickar in till en vetenskaplig tidskrift. Tidskriften låter två eller tre andra forskare inom samma fält med liknande kompetens (engelskans peer betyder ungefär jämlike) läsa och bedöma artikelns innehåll och forskningens kvalitet. Bara artiklar som godkänns av referenterna publiceras i tidskriften.
Artikelfabriker: Paper mills. Företag som producerar dåliga eller helt påhittade artiklar som liknar seriösa forskningsresultat. De säljer också möjligheten att stå som författare till sådana artiklar.
Rovtidskrifter: Predatory journals. Tidskrifter som ser ut som vetenskapliga tidskrifter men som mot betalning publicerar artiklar utan seriös granskning.
Läs mer:
Forskare: ”Den största vetenskapliga krisen någonsin”