Problematisk skolfrånvaro är en stor och fortsatt aktuell utmaning för den svenska skolan, särskilt på högstadiet. Inspirerade av internationella studier, som bland annat visat att läshundar har en positiv effekt på rädslan för högläsning, ville svenska forskare undersöka hur användningen av skolhundar kunde minska den problematiska frånvaron.
– Det finns många teorier kring vad som händer när ett barn läser för en hund istället för en vuxen, men att de blir lugnare eftersom hunden inte ifrågasätter hur de läser är en av dem, säger Lena Lidfors, forskare på SLU.
Hon berättar att just läshundarna är tränade på att ligga bredvid eleven så att hen kan klappa den och bidra till lugn och frisättning av oxytocin.
– Hundarna är också tränade på att följa elevens finger med blicken när de pekar i boken de läser, vilket gör att eleven kan känna att hunden är intresserad och lyssnar.
Det svenska forskningsprojektet, som var det första i sitt slag, pågick under 2022 och 2023 och omfattade 60 elever i årskurs 3 till 9. Varje elev fick träffa hund med hundförare eller speciallärare 20 till 24 gånger under en hel termin. Det främsta syftet var att undersöka om elever med problematisk skolfrånvaro kunde få tillbaka en högre motivation för skolan, högre skolnärvaro, bättre måluppfyllelse i svenska och matematik och bättre mående med hjälp av en utbildad skolhund tillsammans med sin förare jämfört med en mer traditionell insats av skolans speciallärare.
– Alla hundförare som ingick i studien hade tidigare erfarenhet av arbete i skolor och hade mycket eget material med sig. Aktiviteterna under träffarna kunde handla om allt ifrån att hunden puttade på en stor tygtärning för att stimulera kunskaper i matematik eller snurrade på ett lyckohjul för att välja olika teman till att de hämtade konversationskort från en burk. När hunden fick bestämma blev det roligare för eleven att ägna sig åt det, berättar Lena Lidfors.
Studien visade att elevernas frånvaro minskade i gruppen som fick möta skolhundarna, även om den genomsnittliga minskningen var mindre än vad forskarna väntat sig.
– Innan insatsen hade denna grupp en frånvaro på i snitt på 38 procent. Under studien sjönk den till 36,1 procent, men ökade en dryg procentenhet igen efter avslutad insats. Men spridningen bland eleverna var stor.
Men det fanns fler parametrar som talade för skolhundarna. Eleverna som fick träffa hundteamet kom till betydligt fler träffar än de som fick träffa speciallärarna och dessutom var det några elever i den senare gruppen som avbröt insatsen innan den var klar.
Men det som verkligen stack ut i studien var glädjen som eleverna visade när de träffade hundarna.
– Jag kanske stirrade mig blind på närvaro och uppnådda inlärningsmål, istället för att fokusera på det psykiska välmåendet som är så viktigt för eleverna i skolan. Idag är många stressade, får ont i magen, ont i huvudet och vill inte gå till skolan. Så att uppleva att det är positivt att gå till skolan, att man mår bra i skolan, det kan vara nog så viktigt.
Videofilmer från träffarna visade att eleverna i hundgruppen skrattade och log i betydligt högre utsträckning än de som fick träffa speciallärarna.
För Lena Lidfors och hennes forskarkollegor väntar nu en ny studie där de ska se hur umgänge med hästar kan stötta skolelever.
Problematisk frånvaro
Problematisk frånvaro definieras som att en elev har svårt att delta i undervisningen på ett sätt som påverkar kunskaper, hälsa eller sociala relationer negativt. Det finns fastställd nationell gräns, men många skolor använder utgå från en frånvaro som är 10 procent eller mer.
Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten