Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Just nu läggs grunden för hur EU:s klimatpolitik kommer att vara formad under kommande decennium. Utsläppshandelssystemet (ETS) ska revideras, koldioxidkrav för fordon utformas och framtiden för bördefördelningen (ESR) avgöras.
Sverige ligger långt före övriga EU i arbetet mot nettonoll. Vi har högst andel förnybar energi, lägst utsläppsintensitet i elproduktionen och drygt 25 procent lägre utsläpp per person än EU-genomsnittet. Sverige leder omställningen mot nettonoll i EU, även om diskursen på hemmaplan inte alltid får det att framstå så.
Men nya nationella särkrav riskerar att göra energi, transporter och produktion dyrare i Sverige, även för företag med låga utsläpp. Ska EU bli klimatneutralt utan att produktion och utsläpp flyttar utanför Europa krävs gemensamma regler, en minskningstakt som tar hänsyn till omvärlden och bättre ekonomiska förutsättningar för att elektrifiera.
Företagarna efterfrågar en tydlig svensk linje i EU:s klimatförhandlingar, som värnar svenska företags konkurrenskraft. Bäst vore om det fanns blocköverskridande enighet om en ståndpunkt som minskar utsläppen utan att flytta jobb, investeringar och produktion ut ur Europa. Det är så Sverige kan vara en trovärdig röst för både klimatet och företagen.
Det är dags att fasa ut nationella klimatmål och låta sektorerna som nu finns i bördefördelningen i stället ingå i utsläppshandeln
Den linjen bör utgå från tre principer:
1. Utveckla den gemensamma utsläppshandeln och lämna nationella klimatmål bakom oss.
Det finns ett brett stöd i forskningen för att prissättning av utsläpp är ett effektivt sätt att minska dem. I EU sker det främst genom utsläppshandeln, som med hjälp av marknadskrafter styr utsläppsminskningarna dit de kan genomföras mest effektivt.
Ändå bygger stora delar av EU:s klimatpolitik på nationella klimatmål som inte ger lika effektiva utsläppsminskningar som utsläppshandeln. Det gör det dyrare att bedriva verksamhet i Sverige, där kraven är höga, än i Polen, där de är låga. Olika klimatmål i EU-länderna är ineffektiv klimatpolitik som straffar dem som redan tagit ett större ansvar. En företagare i Kramfors ska inte möta klimatkrav som ger högre energikostnader än en företagare i Kraków när båda konkurrerar på samma inre marknad.
Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar kan Sveriges nationella mål i värsta fall kosta över 100 miljarder kronor i förlorad samhällsnytta år 2045 och öka de globala utsläppen. Det är dags att fasa ut nationella klimatmål och låta sektorerna som nu finns i bördefördelningen i stället ingå i utsläppshandeln.
2. Acceptera inte att EU minskar sina utsläpp genom att flytta dem till länder med lägre krav.
EU verkar inte i ett vakuum. Medan kostnaderna för regelefterlevnad och energi stiger i EU ökar Kina och USA tillgången till billig fossil energi och konkurrerar ut många europeiska företag. Tyskland förlorade nästan 50 000 jobb enbart i bilindustrin förra året.
Takten och kostnaden för EU:s utsläppsminskningar måste förhålla sig till omvärlden. USA har lämnat Parisavtalet, Kina ökar fortfarande sina utsläpp och har en elproduktion som domineras av kolkraft. Om klimatpolitiken driver upp företagens kostnader så att produktionen flyttar till länder med högre utsläpp riskerar den att motverka sitt syfte.
Utgångspunkten måste vara att det ska vara billigare att tillverka i EU än i länder där kol fortfarande dominerar energimixen. Takten i utsläppsminskningarna måste kunna anpassas efter hur andra länder agerar.
3. Gör det billigare och mer förutsägbart att elektrifiera.
Omställning utan något att ställa om till riskerar att bli nedläggning. Sveriges utsläppsminskningar har varit möjliga för att vi haft pålitliga och låga priser på fossilfri el. Nu är förutsättningarna betydligt sämre för den som elektrifierar.
Under hösten noterades det högsta elpriset sedan 2022 i Sverige, 8,98 kronor per kilowattimme i södra Sverige. I norra Sverige kan elpriset fyrdubblas till 2035. Energipriserna för industrin är dubbelt så höga i EU som i USA och 50 procent över Kinas. Samtidigt är utsläppen nästan tre gånger så höga per capita i USA, och drygt 50 procent högre i Kina, jämfört med i EU. Sedan Danmark sänkte sina höga elskatter har Sverige också EU:s näst högsta skatter på el.
Hur ska företag kunna elektrifiera under de förutsättningarna? Sverige måste verka för större nationellt handlingsutrymme för att sänka elskatter och nätavgifter. Skatter och avgifter får inte missgynna el om elektrifiering ska vara en konkurrenskraftig investering för företagen som ska genomföra omställningen.
Hur ska företag kunna elektrifiera under de förutsättningarna?
Sverige har visat att minskade utsläpp och ökat välstånd går att förena. Utsläppen har minskat med 34 procent sedan 1990, samtidigt som bnp mer än tredubblats. Svenska företag bidrar till att Sverige nu är världens näst mest innovativa land. Teknik som utvecklas här minskar utsläppen världen över. Ska Sverige fortsätta att vara ett föredöme behövs en genomtänkt och effektiv klimatpolitik på EU-nivå.
Därför behövs en parlamentariskt förankrad EU-linje som försvarar en gemensam utsläppshandel, motverkar koldioxidläckage och gör elektrifiering möjlig. Kan företagen lita på att svenska politiker kan tala med en röst för minskade utsläpp utan att flytta jobb eller produktion utomlands?
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Tidigare MP-politikern Åsa Domeij och Lars Heikensten, fd ordförande Finanspolitiska rådet: ”Väljarna söker långsiktighet – politikerna ger snabba cash”
Mattias Goldmann, klimatorganisationen 2030-sekretariatet: ”Tidöretorik och faktafel om klimatet till framtidens svenskar”