Det kom så plötsligt, beskriver Ruhi Bal. I slutet av oktober förvandlades de idylliska gatorna som snirklar sig fram i Antalyas historiska stadskärna till floder. Ett extremt skyfall slog till mot staden och fick vatten att forsa in i butiker och hem.
Nu gapar gatorna nästan tomma. Vid den lilla badstranden i gamla stan, invid Ruhi Bals restaurang Mermerli med en dramatisk utsikt mot bergen på andra sidan bukten, har solstolarna plockats in – trots att temperaturen är en bit över 20 grader.
– Det har varit en riktigt dålig säsong, säger Ruhi Bal.
I Sverige pratas det om ”coolcation”, fenomenet att europeiska turister söker sig norrut för att fly undan hettan i södra Europa på somrarna. För oss i Norden beskrivs trenden som en potentiell vinstaffär.
Men i Turkiet, där hundratusentals svenskar semestrar varje år, finns trendens förlorare.
– Numera förekommer plötsliga, kraftiga regn. Nästan varje sommar upplever vi temperaturer över 40 och ibland 45 grader, säger Ruhi Bal.
Märker ni av det redan nu?
– Ja, självklart.
Några gator upp står affärsinnehavaren Negati Ozturk, som vittnar om hur gatorna gapade lika tomma som nu när extremhettan slog till i somras.
– De som är här flyr till stranden eller gömmer sig inomhus. Man kan inte röra sig utomhus. Det känns som att varje år blir varmare, säger han.
FN:s klimatpanel (IPCC) har pekat ut regionen runt Medelhavet som en ”hotspot” för klimatförändringar. Här sammanvävs ”flera starka klimatrisker och stor sårbarhet”, konstaterar IPCC i sin senaste rapport. Turistindustrin hör till de branscher som särskilt pekas ut.
Länge var detta framtidsscenarier – men nu ser invånarna i regionen hur varningarna i allt större utsträckning besannas. Studier från turkiska forskare visar att det är främst den södra kusten, där Antalya ligger, som befinner sig i farozonen. Här kan man drabbas av en ”stor förlust” av turism om klimatförändringarna följer de mest pessimistiska scenarierna.
Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet, har länge studerat klimatförändringens effekter på turismen. Han förklarar att effekten sällan är omedelbar – men de turister som drabbas av extremväder när de befinner sig på en destination kan välja att inte åka tillbaka. En analys från spanska Caxia Bank från i somras, när landet drabbades av extrem hetta och bränder, visar på just en sådan trend de senaste åren.
– Man ser hur effekten börjar synas när temperaturerna blir högre än runt 32 grader, och förstärks för varje grad mer än så, säger Stefan Gössling.
Men det finns också mer komplexa effekter. En sådan är att extremväder kan slå mot matproduktionen, vilket driver upp livsmedelspriser och gör destinationer dyrare – något som minskar deras attraktivitet. Höga livsmedelspriser kan också driva på en social oro som i sin tur avskräcker turister. Stränder kan försvinna när havet stiger, och vattnet kan bli obehagligt att bada i när det blir för hett.
Det finns visserligen en möjlighet att turistsäsongen förlängs på våren och hösten, men den nya potentialen kan inte utnyttjas på samma sätt som den tidigare sommarturismen, påpekar Stefan Gössling.
– Jag misstänker att vi kommer att få se mer variabilitet i turismflödena, men då krävs också möjlighet att semestra under en annan period än sommaren. Det kan fungera för en del, men inte för till exempel barnfamiljer – skolorna har ju sommarlov när de har det.
Här finns också en paradox, påpekar Stefan Gössling. Samtidigt som turismnäringen är ett offer för klimatförändringarna är den också en stor orsak. I en studie i tidskriften Nature Communications för två år sedan, visade Stefan Gössling och kollegor hur utsläppen från turismen har stigit dubbelt så snabbt som utsläppen globalt.
Och det verkar inte finnas någon vilja hos näringen att göra något åt saken, menar han.
– Vi har varit på turismorganisationerna om detta, föreslagit att de ska börja sätta mål för att minska branschens klimatpåverkan, men inget händer. Man måste fråga sig varför, säger han.
I Antalya sätter Ruhi Bal upp en lapp med texten ”CLOSED” vid entrén till stranden. Världen befinner sig just nu på omkring 1,5 graders uppvärmning jämfört med förindustriell tid. Enligt FN:s miljöprogram UNEP är vi på väg mot 2,8 grader till seklets slut. Finns det någon sommarturism kvar i Antalya i en sådan värld?
Ruhi Bal hoppas ändå det.
– Vi behöver förstås se till att uppvärmningen inte blir så stor, men det behövs också en seriös planering för framtiden. Turkiet är trots allt ett fantastiskt land, ett paradis. Här finns turism under alla fyra årstider. Det borde folk få uppleva.

