Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Tidöregeringen anser att klimatproblemen bör lösas genom elektrifiering men beskattar el högre än fossil diesel. Till följd av denna missriktade politik klarar Sverige inte att minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2030 (avseende sektorer som inte täcks av dagens utsläppshandel). Böter i mångmiljardklassen hotar.
Tunga lastbilar står för en fjärdedel av vägtrafikens koldioxidutsläpp. Elektrifieringen har inletts men går på tok för långsamt. Det försvårar möjligheterna att klara Sveriges åtaganden och skapar en svag hemmamarknad för Volvo och Scania.
Jag fokuserar här på den stora utmaning som den svenska fordonsindustrin står inför. Men mina åtgärdsförslag är också viktiga för Sveriges möjligheter att inhämta en del av de senaste årens underskott.
Enligt EU:s förordning (2024/1610) ska koldioxidutsläppen från nya tunga lastbilar minska med 43 procent till 2030 jämfört med 2019/2020. Till 2035 och 2040 krävs en reduktion med 64 respektive 90 procent. Flertalet tillverkare nådde 2025/26 års etappmål (minus 15 procent). Men det skedde främst genom förbättrad aerodynamik och snålare motorer och bara till en liten del genom elektrifiering.
Volvo håller ännu fast vid målsättningen att hälften av företagets globala lastbilsförsäljning år 2030 ska bestå av elfordon.
Nu har emellertid även företag som klarade första etappmålet problem med nästa steg. Det ledde för ett år sedan till att tillverkarna, inklusive Volvo och Scania, krävde att målet för 2030 skulle skjutas fram till 2033. Men ministerrådet i EU beslutade sig i stället för att skapa flexibilitet genom att ge dem möjlighet att utnyttja gamla ”utsläppskrediter” fram till och med 2029, i stället för 2025, samt rätt att låna av sitt framtida utsläppsutrymme.
Enligt tankesmedjan ICCT kan detta göra det möjligt att klara 2030-målet med bara 16 procent genomsnittlig elektrifiering jämfört med förväntade 32 procent innan förändringen. Men därefter blir det brant uppförsbacke för tillverkare som lånat av sitt framtida utrymme. Det skulle därför inte förvåna om branschen om några år gör nya försök att urvattna reglerna eller skjuta på målen.
Volvo håller ännu fast vid målsättningen att hälften av företagets globala lastbilsförsäljning år 2030 ska bestå av elfordon. Scania, som tillhör tyska Traton, har inte längre en lika tydlig målsättning.
För tunga lastbilar bör den höga svenska skatten på el (36 öre/kWh) sänkas till EU:s miniminivå (0,5 öre)
Under årets tre första kvartal utgjorde ellastbilarna bara 5,3 procent av nyregistreringarna inom EU, och uppgick inom det för Scania och Volvo viktiga tyngsta segmentet (>16 ton) endast till 2,5 procent, alltså 5 200 fordon. Den snabbaste tillväxten sker i Tyskland, Nederländerna, Danmark och Österrike som alla nyligen differentierat sina vägtullar så att diesellastbilarna måste betala mycket mer än de eldrivna. Men trots bristen på styrmedel återfinns Sverige bland de bättre. Det beror dock till stor del på att svenska fraktkunder varit beredda att betala merkostnaden.
Medan en ny stor tung diesellastbil kostar 1,5 till 2 miljoner kronor, måste man i dag betala minst det dubbla för en motsvarande eldriven bil. Om man kan ladda merparten av elen i egen depå uppvägs detta delvis av lägre drivmedelskostnad. Men fördelen blir ganska liten om åkaren är beroende av publik laddning.
På årets mässa för tunga fordon, IAA Transportation i Hannover, deltog en rad kinesiska lastbilstillverkare. Flera av dem satsar nu på slutmontering i Europa. De har en enorm fördel av sin stora hemmamarknad (231 000 nya ellastbilar över 12 ton år 2025) och kan komma att prissätta sina bilar 20 till 30 procent under modellernas europeiska motsvarigheter. För att det inte ska gå som på personbilsmarknaden, där Kina snabbt ökar sin marknadsandel, måste de europeiska tillverkarna snarast få upp volymerna. I Sverige blir det svårt med dagens styrmedel.
Tidöregeringen behöll stöden till inköp av fossilfria lastbilar och utbyggnad av publik snabbladdning. Men det räcker inte för att elbilarna ska uppnå kostnadsparitet med diesel. För tunga lastbilar bör därför den höga svenska skatten på el (36 öre/kWh) sänkas till EU:s miniminivå (0,5 öre). Det var en av de åtgärder som jag för drygt två år sedan föreslog i en rapport på uppdrag av Transportföretagen (DN Debatt 13/4 2024). Förändringen behöver genomföras redan i budgeten för 2027. Den frågan bör kunna hanteras i utskottet innan riksdagen tar slutlig ställning.
Enligt det av EU reviderade eurovinjettdirektivet får medlemsländerna inte ha kvar tidsbestämda vägavgifter efter 2030 utan måste omvandla dem till distansbaserade ”vägtullar” eller avskaffa dem helt. Enligt direktivet måste tullarna differentieras för fordonens klimategenskaper, åtminstone så länge den samhällsekonomiska klimatkostnaden inte täcks fullt ut på annat sätt, exempelvis genom utsläppshandel.
Tidöregeringen förbjöd klimatstyrmedelsutredningen, vars förslag presenterades i maj, att ta upp frågan om en distansbaserad vägskatt som differentieras för fordonens utsläpp av koldioxid. Men utredaren rekommenderade ändå reformen som den viktigaste bland flera åtgärder för att underlätta elektrifiering av den tunga trafiken.
Därtill kommer betydelsen för Volvo och Scania av en stärkt hemmamarknad
Det är viktigt att följa Vägslitagekommitténs förslag om att en koldioxiddifferentierad kilometerskatt bör omfatta hela det offentliga vägnätet. Men efter januariavtalet 2019 tillsattes en departementsutredning med uppdrag att presentera en modell som begränsar skatten till huvudvägnätet. Det skulle innebära att mer än hälften av trafiken med tunga fordon inte omfattas. Därigenom får åkerier som i huvudsak använder det avgiftsbefriade vägnätet inget incitament till omställning. Dessutom gäller undantagen de delar av vägnätet där de kvarvarande samhällsekonomiska kostnaderna kommer att vara högst efter att trafiken har elektrifierats.
Sverige kan inte vara pådrivande i EU utan att göra sin hemläxa. Därtill kommer betydelsen för Volvo och Scania av en stärkt hemmamarknad. Därför måste den tillträdande regeringen agera.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Miljösystemanalytikern Per Kågeson: ”Inför kilometerskatt som gynnar eldrivna lastbilar”
23 företagsledare inom skogsnäringen: ”Fumla inte bort skogen i spelet om regeringsmakten”

