Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Knapp handel, lama sjalar och rak salong var alla exempel på ”en beklaglig ytterlighet”. Det fortsatte med ”sådana orimligheter” som biljett kontor, filt hatt och universitets stad.
Året var 1886. I den färska upplagan av ”Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift” suckade språkvårdaren Nils Linder åt ”att vanliga och tydliga sammansättningar sönderdelats”. Hans diagnos var att felaktiga särskrivningar var ett bekymmer som tilltagit under 1870-talet.
I dag hade nog många beskyllt Nils Linder för samma sak. Själv förordade han skrivsätt som inbördes krig, stup full och ultra konservativ liksom ty värr, å nyo och gent emot. Även det hade säkerligen fått somliga nutida språkpoliser att stämpla Nils Linder som en – enligt hans tidstypiska rekommendation – ärke bof.
140 år senare är det närmast en folkrörelse att förfasa sig över och skratta åt felaktiga särskrivningar. Men särskrivit har svenskar gjort i alla tider. Nils Linder var heller inte först med att fnysa och rysa åt fenomenet. Däremot har synen på vad som är fel förändrats.
Nils Linder dömde till exempel ut grof smed men förespråkade själv huru vida, lika lydande och pin färsk. I takt med att etablerade uttryck uppfattats som en enhet har också benägenheten att skriva ihop till ett enda ord ökat. Visst går det än i dag att följa hans princip och välja spik nykter, splitter ny och stock konservativ – men för att särskrivningen inte ska kännas vilsen krävs att bägge orden betonas medan spiknykter, splitterny och stockkonservativ i talet får en annan accent med huvudbetoning på första stavelsen.
I särskrivningarnas lägereldsfunktion ingår att det kan bli kul. En skumtomte är en godissort medan en skum tomte är en lurig filur. Pingvinstänger är en annan godistyp medan pingvin stänger är en fågel som gör något udda. Här ligger humorpotentialen i ordklassbytet där sammansatta substantiv i stället blir ett adjektiv (skum) eller ett verb (stänger) ihop med ett substantiv.
Ibland finns fnissfaktorn även när det inte sker något ordklasskifte. Det kan inträffa när ett sammansatt substantiv delas upp i två och det första uppfattas som en titel – som i herr toalett, jungfru olivolja och grevé ost.
Normerna för vad som är korrekt ändras långsamt. Framtidens Nils Linder skulle omkring år 2166 förmodligen garva och gorma åt dagens särskrivna ofog som i alla fall, så att säga och till slut. Kanske skulle han till och med tycka att det var såväl förjävligt som åthelvete.
Frågor om språket.
Svenskt ord för doften av regn
Sedan 1964 finns det ett ord för doften av regn – petrichor. Finns det ett svenskt ord för petrichor? Hur gör man för att få fram ett svenskt ord?
Fredrik
Jag kände inte till det här ordet tidigare men har sökt på det i en stor pressdatabas och hittat närmare 100 träffar på petrichor i svenska texter (om man räknar bort namn, exempelvis på bandet Petrichor). De tidigaste som jag hittade är från 2017, bland annat detta exempel ur Piteåtidningen:
”En mer avancerad förklaring är doftfenomenet som kallas för petrichor. Under torra väderperioder utsöndrar vissa växter aromatiska oljor som absorberas av lerbaserade jordar. Vid regn utsöndras oljan ur marken tillsammans med olika ämnen, bland annat geosmin. Geosminet är ett ämne som människan kan känna vid väldigt låga koncentrationer och kan närmast beskrivas som doften av ’fuktig jord’. När oljans doftämnen blandas med geosminet skapas en ny ’ljuv doft’ som av många kan upplevas som parfymlik. Regn i sig doftar alltså inte men är i allra högsta grad med och skapar doftupplevelsen.”
I svenska och flera andra germanska språk är vi bra på att skapa långa sammansättningar för att ringa in en specifik betydelse. Sommarregnsdoft kanske? Annars kan det räcka med en beskrivande fras, som ”doften av sommarregn”. Om du kommer på ett ord och börjar använda det, så kanske fler hakar på.
Gabriella Sandström
Grammatik kan vara swahilisk
Jag har en fråga angående den här meningen: ”Hon är pensionär och har nyligen skrivit en uppsats om swahilisk grammatik.” Kan man säga swahilisk? Eller snarare grammatik på swahili?
Ida
Visst finns swahilisk som adjektiv, till exempel i engelsk-swahilisk ordbok. Det är svårt att hitta adjektivformen i ordböcker, men det är inget hinder för att använda den. Men det går självfallet lika bra att hitta andra lösningar, som grammatik för swahili, grammatikbok om swahili eller dylikt.
Ola Karlsson
Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Har du också en språkfråga? Hitta svaret i Språkrådets frågelåda: frageladan.isof.se
Läs mer:
Anders Svensson: Det säger något att det går två ”subba” på varje ”slyngel”
Anders Svensson: Det skär i öronen när någon säger ”skärde”
Anders Svensson: Så fick det istäckta Grönland sitt missvisande namn