I arkiven
I DN Kulturs sommarserie utforskar vi vad som gömmer sig i de svenska arkivens kulvertar och magasinsgångar. Det här är del 4.
Arkiven är samhällets minne och rymmer viktiga delar av vår historia. Men i dag hotas samlingarna av både konflikter och klimatförändringar. Amanda Vesterlund, generalsekreterare för Svenska arkivförbundet, ger ett aktuellt exempel på vad som händer när arkiv går förlorade.
– I Gaza totalförstördes stadsarkivet. Det betyder att det går att bygga upp Gaza igen, men det går inte att återbygga Gaza som det var. All information om fastigheter, vattenledningar och allt sådant som finns i ett stadsarkiv är borta, berättar hon.
Även i Sverige står beredskapsfrågan högt på agendan. I fjol utsågs Riksarkivet till ny beredskapsmyndighet och så sent som i juli fick man nya regeringsuppdrag om digital beredskap.
Riksarkivarien Daniel Forsman ser de nya uppdragen som ett kvitto på den samhällsviktiga funktion som arkiven fyller. Han säger att beredskapen omfattar flera nivåer.
– Det handlar om att säkra att handlingarna är skyddade och tillgängliga över tid. Då kan det finnas olika typer av hot. Det kan handla om klimat eller olika typer av attacker, som cyberattacker. Så det finns många olika delar i beredskapen, säger han.
Daniel Forsman berättar att många europeiska nationalarkiv just nu moderniserar eller bygger nya lokaler för att klara framtidens behov. Det kan handla om att skydda samlingar mot översvämningar och brand eller anpassa efter extrem hetta. 2025 invigdes Riksarkivets nya specialbyggda anläggning i Härnösand, som omfattar 33 000 kvadratmeter.
Det är dock långtifrån alla arkiv som har samma ekonomiska resurser som det statliga Riksarkivet. Många av de enskilda arkiv inom civilsamhälle och näringsliv som utgör Svenska arkivförbundets medlemmar brottas med sin finansiering.
– Den absolut största utmaningen för arkivsektorn är att arkiv aldrig är en nu-fråga, det är en sen-fråga. Arkiv är någonting som man börjar prata om först när de saknas och det är för sent, säger Amanda Vesterlund.
Hon berättar att det saknas en nationell kartläggning över svenska arkiv och efterlyser också en utvidgning av arkivlagen till att gälla enskilda arkiv utöver de offentliga.
– Det skulle innebära ökad status och ett erkännande.
Även om villkoren för verksamheterna skiljer sig åt är utmaningarna till stor del gemensamma. Utöver beredskapsfrågan innebär digitaliseringen och den snabba AI-utvecklingen både risker och möjligheter.
Ny AI-teknik gör arkiven mer användarvänliga. Det kan handla om att svårtolkade handskrifter transkriberas till läsbar text eller att det blir lättare att hitta rätt i stora mängder information.
– Många arkivinstitutioner använder sig av AI för att på olika sätt tillgängliggöra information. På så vis blir det ett demokratiskt verktyg, till exempel för att omvandla text till tal för de som har en synnedsättning, säger Amanda Vesterlund.
Samtidigt ser Daniel Forsman att arkivens roll blir än viktigare i en tid fylld av både information och desinformation.
– Det viktiga för Riksarkivet är att vi tillhandahåller autentiska, äkta och trovärdiga källor. Det tror jag kommer att bli allt viktigare när så mycket digital data bearbetas i olika typer av informationskedjor, säger han.
– På så vis är arkivens uppdrag oförändrat i den digitala jämfört med den analoga världen. Man har alltid kunnat gå tillbaka till källorna i arkiven för att verifiera att någonting är sant.
Daniel Forsman pekar ut cyberattacker som ett hot i den digitala tidsåldern. 2023 utförde hackergruppen Rhysida en attack mot Storbritanniens nationalbibliotek. Hackarna tog sig in i bibliotekets system och stal stora mängder data. Det tog många månader att bygga upp förstörda system och göra bibliotekets tjänster tillgängliga igen.
Daniel Forsman säger att det finns lärdomar att dra från händelsen.
– Framför allt handlar det om att kulturarvsaktörer på intet sätt är fredade utan att vi är utsatta för samma typ av attacker som kommersiella aktörer eller andra myndigheter, säger han.
Hur motståndskraftiga är era system i nuläget?
– Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera säkerheten. Men att tro att man är helt säker, det är att vara naiv.
Amanda Vesterlund understryker att beredskap inte innebär att samlingar ska flyttas eller stängas i händelse av krig eller kris.
– Vi bygger inte beredskap genom att stänga arkiven och forsla undan dem till en säker plats. För stängda arkiv skulle vara ett enormt demokratiskt problem. Även under en samhällskris måste arkiven fyllas på och användas, säger hon.
Fakta.Svenska arkiv
De svenska arkiven delas in i tre sektorer – statliga, kommunala och enskilda arkiv.
Riksarkivet är den myndighet som ansvarar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet.
I juli fick Riksarkivet nya regeringsuppdrag om digital beredskap. I uppdragen ingår att utreda en nationell skyddad lagringsyta för kulturarvsdata samt föreslå kriterier för urval vid arbete med digitalisering av kulturarvsmaterial.
Svenska arkivförbundet är riksorganisationen för arkiv från näringslivet, civilsamhället och privatpersoner. Det har omkring 150 medlemmar.
Läs mer:
Besök från australiskt urfolk kastar nytt ljus på kontroversiell museisamling
Teckningsarkiv visar barnens historia – från 1700-talet till pandemin
Här bevaras minnena av svenskarnas vardagsliv