Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
”Det är en väldigt märklig och känslosam tid. Det är svårt att föreställa sig att folk bara fem mil härifrån kämpar mot en miljökatastrof av extraordinära dimensioner som också kommer att få allvarliga ekonomiska följder, samtidigt som solen skiner här hos oss.”
Det säger Véronique Dausse, vd för vinproducenten Château Phélan Ségur, i ett känslosamt inlägg på Instagram. De senaste veckorna har de vildsinta bränder som rasat i Bordeaux fördrivit människor från deras hem och förstört värden för miljontals kronor.
Vinindustrin i regionen tycks dock ha klarat sig undan med blotta förskräckelsen.
Men för hur länge?
Vin är en jordbruksprodukt, odlad av bönder med jord under naglarna och praktiska dunvästar, och som sådan beroende av vädrets makter.
Det får inte vara för varmt och inte heller för kallt, inte för torrt och inte för vått, skörden får inte ske för tidigt men inte heller för sent. Med erfarenhet, list och en del tekniska tricks kan bönderna styra resultatet i rätt riktning.
Men klimatkrisen innebär en helt ny hotbild. Bränder, rök, extremhetta, skyfall, frost och hagel kan alla slå ut ett helt års skörd.
Bränderna i Bordeaux innebär inte bara ett direkt hot mot de torra rankorna. Röken kan också tränga in i vindruvornas skal och förstöra smaken – en risk som blivit alltmer påtaglig i skogsbrändernas Kalifornien.
Bibeln, Odysséen, Caravaggios porträtt av Bacchus, champagnearian i Mozarts ”Don Giovanni” är bara några historiska exempel
Kylan är lika lömsk. I våras tände odlarna i Bourgogne långa rader av ljuslyktor mellan raderna av vinrankor för att de känsliga skotten inte skulle förstöras av nattfrosten. Vackert som ett vykort, men en desperat och arbetsintensiv åtgärd som man bara tar till i nödfall.
Men vin är inte bara natur. Det är också en kulturprodukt. Ända sedan georgiska bönder började jäsa vindruvor i nergrävda lerkärl för sisådär 8 000 år sedan har vin varit en viktig beståndsdel i människans vardag, religiösa ritualer och konstnärliga uttryck.
Bibeln, Odysséen, Caravaggios porträtt av Bacchus, champagnearian i Mozarts ”Don Giovanni” är bara några historiska exempel. I modern tid har vinet spelat en viktig roll i filmer och teveserier som ”Sideways” och ”Drops of God”.
Den historiska kopplingen mellan vin och samhälle, religion, politik och kultur är särskilt påtaglig i Frankrike. Munkarna i medeltidens Bourgogne lade genom sitt vetenskapliga förhållningssätt till områdets terroir grunden till klostrens rikedom. När påvedömet flyttade till Avignon etablerades Châteauneuf-du-Pape (påvens nya slott) som en av landets viktigaste vinregioner, och när Eleonora av Akvitanien gifte sig med Englands kung Henrik II ledde det till en millennielång kärlekshistoria mellan engelsmännen och claret – som de kallade rödvinet från Bordeaux.
År 1855 initierade kejsar Napoleon III ett klassificeringssystem där vinerna från Bordeaux delades in i fem kvalitetsnivåer, en modell som sedan dess inspirerat vinproducerande länder och regioner världen runt.
När vi nu ser lågorna krypa allt närmare vingårdarna i Bordeaux drabbar det inte bara de bönder som skördar deras druvor – det är ett lika allvarligt hot mot vår gemensamma kultur som när katedralen Notre-Dame stod i lågor för några år sedan.
Läs mer:
Ny rapport: Klimatförändringar driver på bränderna i Frankrike och Spanien
Bildspel: Bränder i Europa