Mitt i den svenska industrisemestern, mellan den sista semifinalen och matchen om tredje pris i herrarnas fotbolls-VM, smög EU-kommissionen ut sitt förslag om att ändra spelreglerna i klimatpolitiken.
I ett försök att hjälpa den hårt pressade fossilindustrin vill man rucka på det viktigaste verktyget för att minska utsläppen, systemet för utsläppsrättshandel (ETS). Företagen föreslås få längre tid på sig att ställa om och få rabatterat pris på att släppa ut koldioxid.
Tajmingen kunde ha varit bättre.
Samtidigt som talepunkterna mejslades fram i Bryssel pyrde det i Sydeuropas skogar. Hade man vetat att bränderna i Spanien och Frankrike snart skulle tvinga fler än 300 000 människor att lämna sina hem hade man kanske valt ett annat tillfälle.
Den spanska premiärministern, socialisten Pedro Sánchez, har varit snabb med att peka ut just klimatförändringarna som orsaken bakom brandkatastrofen.
– Det vi upplever är inte en rad isolerade händelser. Det är den mest smärtsamma konsekvensen av en klimatkris som gör skogsbränderna alltmer svårsläckta och värmeböljorna allt vanligare, sade han häromdagen.
Spanien har de senaste åren drabbats hårt av översvämningar, torka och bränder, som enligt många experter har förvärrats av den globala uppvärmningen.
Men vad som ligger bakom bränderna som nu härjar i Spanien är inte klarlagt. Sánchez kritiker menar att det snarare är bristen på förebyggande insatser och ett underfinansierat brandförsvar som bidragit till den snabba spridningen. Och i grannlandet Frankrike har ett 160-tal personer gripits de senaste veckorna, misstänkta för att ha anlagt bränderna som rasar där.
Det hindrar inte kritiker från att rikta blickarna mot Bryssel.
Både Frankrike och Spanien har aktiverat EU:s så kallade civilskyddsmekanism för att klara krisen. EU-kommissionen samordnar en hjälpinsats och satellittjänsten Copernicus används för att övervaka och understödja insatsen på marken. Flera medlemsländer, däribland Sverige, har skickat brandbekämpningsflyg och annan expertis.
– Inget land ska någonsin behöva möta en katastrof av denna omfattning på egen hand, lovade EU:s krishanteringskommissionär Hadja Lahbib häromdagen.
Men de som vill se en mer ambitiös klimatpolitik tycker sig höra hur Bryssel talar med kluven tunga.
”Samtidigt som Bryssel hjälper till att släcka bränderna häller de på mer tändvätska genom att montera ner klimatpolitiken”, skriver en EU-diplomat i ett sms till DN.
Faktum är att kritiken mot de mildare utsläppskraven på industrin banat väg för en ohelig allians inom unionen. Sveriges högerregering har gjort gemensam sak med socialistregeringen i Spanien.
”Försöken att försvaga, pausa eller begränsa ETS undergräver investerarnas förtroende, missgynnar dem som agerat tidigt, snedvrider konkurrensvillkoren och bromsar omställningen av våra ekonomier”, klagade statsminister Ulf Kristersson och Pedro Sánchez i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Brevet undertecknades även av ledarna för Danmark, Finland och Portugal.
För Sveriges del kan förändringarna av utsläppshandeln innebära ett hårt slag mot satsningarna på grönt stål i norr, och slå mot företag som LKAB och Stegra som investerat stort i grön teknik.
För Spanien och Portugal handlar motståndet snarare om att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna.
Men protesterna från Norden och den Iberiska halvön hjälpte föga när pressen från tunga industriländer som Italien, Polen, Tjeckien och Österrike blev för stor. De är rädda för att stigande priser på koldioxid ska leda till en avindustrialisering och massarbetslöshet.
EU-kommissionen menar å sin sida att ändringen av ETS bara ska ses som en mindre justering och en nödvändig anpassning till verkligheten.
En verklighet som hamnar i ett nytt ljus när delar av Europa står i lågor.
Läs mer: EU:s nya besked kan slå hårt mot gröna stålet i norr
Fakta.Utsläppsförslag
• Utsläppstaket ska sänkas långsammare: med 3,7 procent per år från 2031 och 1,7 procent från 2036.
• Tung industri får behålla fria utsläppsrätter längre – till 2038.
• En del av gratisrätterna villkoras med att företagen genomför investeringar som minskar utsläppen.
• Minst hälften av medlemsländernas ETS-intäkter ska användas till industrins klimatomställning.
• Systemet utvidgas till bland annat mindre fartyg, fler flygningar och avfallsförbränning.
• Förslaget ska nu förhandlas av medlemsländerna och EU-parlamentet.
