Sveriges kommuner producerar tillsammans omkring 900 miljarder liter dricksvatten per år och täcker en daglig förbrukning på 140 liter per person, varav 10 för mat och dryck. I samband med detta nära förhållande till vattenkonsumtion frågar sig många: Varför tar det så olika lång tid att få kallt vatten ur kranen?
Kristina Dahlberg, dricksvattenspecialist på kommunala Stockholm vatten och avfall, säger att hon förstår att många undrar. Det korta svaret är att det beror på ledningarnas olika längd och dimensioner, men fler faktorer spelar in.
– Hur många som är hemma och använder kranarna kan också påverka vattentemperaturen, alltså hur stor omsättning det är på vattnet. Om vattnet stått stilla länge kan det ha hunnit värmas upp på vägen, säger Kristina Dahlberg.
Alltså är det större chans att få kallt vatten om du bor långt ner i ett hus och om inga grannar är bortresta. I extrema fall kan det dröja upp till 20 minuter innan kranvattnet når sin kallaste temperatur.
Genomsnittssvenskens 140 liter dricksvatten per dag
Ungefär 90 procent av befolkningen är anslutna till kommunala vattenledningsnät. Dricksvattenledningarnas totala längt uppgår till över 70 000 kilometer, avloppsnätet till över 100 000 kilometer.
De 140 liter dricksvatten vi förbrukar dagligen fördelas ungefär så här:
● 60 för personlig hygien
● 30 för toalettbesök
● 15 för disk
● 15 för tvätt
● 10 för mat och dryck
● 10 för övrigt
En faktor som påverkar förbrukningen av disk- och tvättmedel är vattnets hårdhet som varierar mellan landets 290 kommuner. Ju mjukare desto mindre behövs, ju hårdare desto högre risk för kalkavlagringar.
Källa: Svenskt vatten
I Livsmedelsverkets och Boverkets föreskrifter finns inga krav på dricksvattnets temperatur. För beredning av varmvatten, som inte betraktas som livsmedel, har dock Boverket krav på mellan 50 och 60 grader för att bakterier som legionella frodas som allra bäst mellan 20 och 45.
Ett krav på fastighetsägarna är att dricksvattnet inte ska värmas upp oavsiktligt. Därför ska exempelvis ledningar isoleras och i möjligaste mån inte placeras intill värmesystem, golvvärme och tappvarmvatten – fastighetsägarnas ansvar går från den så kallade förbindelsepunkten som är en halv meter från fastighetsgränsen.
Förutom att dricksvatten är vårt mest konsumerade livsmedel är det också det mest kontrollerade. I Stockholm genomför kommunen cirka 6 500 prover per år – från Mälaren och reservvattentäkten Bornsjön till konsumenternas tappkranar.
Där finns också förklaringen till mångas iakttagelse att dricksvattentemperaturen varierar över året.
– Det är sjövatten vi renar och temperaturen i sjön påverkas av lufttemperaturen. Därför är dricksvattnet helt enkelt kallare på vintern och som varmast nu på sensommaren, säger Kristina Dahlberg.
Så görs sjövatten till dricksvatten – steg för steg
• Råvattnet silas från skräp och djur.
• Aluminiumsulfat tillsätts för att små partiklar ska klumpa ihop och sjunka till botten.
• Vattnet filtreras först snabbt genom sand eller kol, sedan under cirka åtta timmar genom en sandbädd eller ett annat kolfilter där mikroorganismer försvinner.
• Vattnet behandlas med uv-ljus som desinficerar det från parasiter som exempelvis Cryptosporidium som är resistent mot klor.
• Kalk och kloramin tillsätts för att stabilisera pH-värdet respektive att förhindra mikrobiologisk tillväxt.
Källa: Stockholm vatten och avfall