Fridhemsgatan vid Fridhemsplan är en av de platser i Stockholm som är allra svårast att älska. Den oroliga stadsbilden domineras av rytande trafik. Färgskalan går från mellanbrunt till avgasgrått och den som sneddar förbi området klusterbombas med intryck.
Just därför är det en perfekt plats för forskningsprojektet Neuroarkitektur i urban kontext. Det syftar till att undersöka hur en högintensiv stadsmiljö påverkar våra hjärnor och om grönska kan ge sinnet en liten andningspaus.
– Det här är en plats som skaver lite. Det blir väldigt mycket stressrespons. Det är inte farligt med korta stressorer, det är våra system ganska väl anpassade för, men när det pågår längre över tid så får nervsystemet ingen möjlighet att komma ner i varv, säger Isabelle Sjövall, hjärnforskare inom fältet neurodesign på forskningsinstitutet Rise.
Hon förklarar att när vi översköljs av stimuli så blir det svårt för hjärnan att hålla koll på alla intryck. Det driver på olika sorters stresshormoner. I längden kan även den mentala hälsan påverkas.
Inom ramen för projektet – som är ett samarbete mellan Rise, University College London (UCL) och Alecta Fastigheter – anläggs en liten temporär park med hjälp av 90 pallkragar precis intill trottoaren längs med Fridhemsgatan. Grönska tycks nämligen fungera som en medicin mot stresspåslag.
– Man vet att det finns en koppling, men man känner inte till vilka mekanismer som ligger bakom. Det undersöker vi nu, säger Isabelle Sjövall.
När miniparken är färdigbyggd kommer 30 olika växtarter att samsas om utrymmet i den 200 kvadratmeter stora asfaltsoasen.
– Om man tittar på hjärnforskningen så ska man sikta på biodiversitet, säger Isabelle Sjövall om planteringarna.
– Man ska ha så många olika växter som möjligt för det är kopplat till större stressreduktion. Det signalerar för hjärnan att det är en näringsrik miljö. Variationen talar till våra hjärnor.
Genom miniparken kommer det att löpa något som liknar en slingrande stig.
– Det är inte bara ett estetiskt grepp, utan ett medvetet designval som enligt forskning aktiverar hjärnans lugn- och ro-system, säger Maria Börtemark, chef för stadsutveckling på Alecta Fastigheter.
Innan bygget av parken drog igång intervjuades förbipasserande och fick svara på ett antal enkätfrågor om hur de upplevde platsen.
– De var inte så positiva kan jag säga. Efter sommaren kommer vi att göra en ny mätning på samma plats. Sedan jämför vi utfallet, säger arkitekten Camilla Berggren-Tarrodi som leder projektet som finansieras av myndigheten Formas.
Tanken är sedan att resultaten ska kunna ge vägledning kring hur olika designval i stadsmiljö påverkar oss. Förhoppningen är att man i förlängningen ska kunna förbättra människors hjärnhälsa.
– Vi hoppas att de här kunskaperna ska kunna användas när man utformar alla typer av platser i en stad. Även om det krävs en investering från början om man utformar miljöer med lite mer omsorg så kan man få tillbaka den i form av förbättrad folkhälsa, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
Isabelle Sjövall nickar.
– Det är inte dåligt med städer, de har fantastiska möjligheter med närhet till kultur, arbete, vård och mänskliga möten. Men trycket blir högt för nervsystemet. Om man kan bygga in doser av natur så har det en stor positiv påverkan på oss.
Maria Börtemark säger att Alecta vill bygga miljöer som främjar återhämtning och kognitiv hälsa eftersom det skapar långsiktiga värden både för människan och samhället.
– På sikt kan vi planera med större fokus på vad människor faktiskt mår bra av och välja bort sådant som bevisligen bidrar till exempelvis ökad stress.
Läs mer:
Hjärnforskaren: Så får du bättre koncentrationsförmåga
Experter varnar för hälsorisker: Många svenskar störda av buller
Dystra beskedet: Samtliga Stockholms almar kommer att dö















