Brott som begås i gängmiljö ska leda till dubbelt så långa straff. Det föreslår regeringen i en proposition som nu läggs fram för riksdagen.
Den nya straffskärpningsregeln ska börja gälla den 1 augusti. Den innebär till exempel att en gängkriminell som grips med ett skarpladdat vapen riskerar ett fängelsestraff på åtta år, mot dagens fyra.
För en gängledare kan straffet vara mer än dubbelt så högt, och för någon som utnyttjas, som ett barn eller ungdom, kan det vara mindre, enligt regeringen.
Förslaget om dubbla straff för gängkriminella ingår i ett paket som regeringen framhåller som ”den största straffreformen” sedan brottsbalken infördes på 1960-talet.
Här ingår även att ett 50-tal straffskalor skärps, bland annat för vålds- och sexbrott, och att upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse.
Lagförslaget fick hård kritik av lagrådet, som ansåg att det var ett ”hastverk” och avstyrkte det i sin helhet. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har vänt sig emot den kritiken och sagt att han går i god för kvaliteten.
Regeringen och SD går även vidare med att skärpa straffen i allmänhet.
En del handlar om att avskaffa dagens mängdrabatt. I stället ska straffvärdet för varje brott som huvudregel läggas ihop. Men brottslighetens sammantagna allvar ska också vägas in.
Dessutom ska domstolarnas utgångspunkt inte längre vara att fängelsestraff bara döms ut i sista hand. Villkorlig dom ska utmönstras, och samtidigt införs villkorligt fängelse, vilket ska vara en skarpare påföljd.
Domstolarna ska också ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga omständigheter, som hög ålder, dålig hälsa eller att man förlorat jobbet, när straffet bestäms.
Dessa förslag läggs fram i en lagrådsremiss, och regeringens plan är att riksdagen ska rösta igenom dem i sommar.
Regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, föreslog ett ikraftträdande 2028, men regeringen sätter inget datum. Orsaken är att Kriminalvården först måste hinna bygga ut.
