Ekonomin och valet
Vilken ekonomisk politik vill riksdagspartierna driva? Hur kommer din plånbok att påverkas? Inför valet möter DN partiernas ekonomisk-politiska talespersoner.
Med drygt tre månader kvar till valet kan finansminister Elisabeth Svantesson blicka bakåt på en mandatperiod där landet befunnit sig i en ihållande lågkonjunktur. De ekonomiska hjulen har inte börjat snurra trots att regeringen genomfört en rad skattesänkningar och andra stimulanser.
Om hon får sitta kvar på sin post i höst ser hon framför sig att gå vidare med skattesänkningar, både för löntagare och för forskning och utveckling.
– Men jag utesluter heller inte att sänka bolagsskatten, säger Elisabeth Svantesson.
Den som är finansminister under nästa mandatperiod kommer också att få hantera de tillfälliga åtgärder som regeringen infört för att få fart på ekonomin. Halverad matmoms, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken är några exempel. Om alla de här åtgärderna tas bort kommer det att bli dyrare att vara svensk.
Vilken finansminister tror du vill säga det till medborgarna?
– Jag är väldigt tydlig med att de här tillfälliga sakerna gör vi för att få fart på ekonomin och för att man ska känna en trygghet i det. Men ingen finansminister kan lova allt till alla.
Elisabeth Svantesson motiverar de tillfälliga åtgärderna med att oron i Mellanöstern riskerar att dra in världsekonomin i en nedåtgående spiral. Även om Sverige inte är så beroende av olja och gas riskerar vi att mötas av ett kostnadstryck om priserna på transporter och energi ökar i andra länder.
På vilket sätt är det kris i Sverige i dag?
– Min poäng är att Sverige befinner sig i en lång och utdragen lågkonjunktur. Men svensk ekonomi är inte i kris på det sättet. Sedan kan människor som har det tufft uppleva en kris i sin egen ekonomi.
Ni har satt in en rad tillfälliga åtgärder för att motverka den kris som inte riktigt finns i Sverige – vad ska ni sätta in för åtgärder om krisen blir mer påtaglig?
– Min uppgift är att göra allt vad jag kan men det beror på vad som händer. Det vi gör nu handlar om att få hushållen att tro på framtiden och våga investera och konsumera.
Det har varit en hel del kritik mot regeringens tillfälliga stödåtgärder, till exempel från Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet.
Känner du till någon ekonom som tycker att regeringens tillfälliga stödåtgärder är bra?
– Det är ganska få som gör det i och för sig. Men saken är den att ekonomer inte har ansvar för Sveriges ekonomi. Ekonomer har huvudet i sin läsbok. Min uppgift är att se till att vi tar oss ur den här lågkonjunkturen så snabbt som möjligt så att människor klarar sig igen.
Det här är experter som har ägnat hela sina liv åt de här frågorna. Hur kommer det sig att du vet bättre än den samlade ekonomkåren?
– Det handlar inte om att veta bättre. Det handlar om att vi har två helt olika roller. De ska inte stå till svars för väljarna. Jag är finansminister för alla i Sverige. Jag tycker också att de underskattar varför det är så skadligt med lågkonjunktur.
Elisabeth Svantesson har sagt att utrymmet för ofinansierade reformer är i stort sett obefintligt nästa mandatperiod. Anledningen är de stora kostnader som ligger framför oss, inte minst försvarsutbyggnaden som kräver mångmiljardbelopp varje år.
– Nästa mandatperiod kommer att vara tuff i den bemärkelsen. Vi måste kunna finansiera de långsiktiga och permanenta reformerna.
Finansministern pekar på att det finns pengar att hämta genom att effektivisera den statliga förvaltningen, att bli bättre på offentliga upphandlingar och komma åt mer av den kriminella ekonomin. Därför vill hon tillsätta en slöserikommission.
Om det är så lätt att hitta pengar på olika slöserier, varför har inte du eller någon annan redan gjort något åt det?
– Jag har aldrig sagt att det är lätt, utan bara att jag ser att staten inte alltid gör saker på det mest effektiva sättet. På mindre än fyra år så har jag också omprioriterat 50 miljarder. Det är tufft och det är svårt men det måste göras. Speciellt i tuffa och hårda tider.
– Vi kommer att kunna klara oss igenom det här bättre än många andra länder. Och också med goda statsfinanser. Men det betyder inte att det inte är en tuff resa.
Elisabeth Svantesson återkommer ofta till att läget i omvärlden är oförutsägbart och att en öppen ekonomi som Sverige då blir extra utsatt.
Vad är det som talar för att världen kommer att bli mer förutsägbar?
– Det är en mycket bra fråga. Det finns ett politiskt ledarskap nu som är mycket mer oförutsägbart än tidigare och jag önskar att det inte skulle vara så. Men det kommer vi att behöva hantera och lära oss att leva med och vi har vårt öde i våra egna händer. Världen kan vara oförutsägbar under lång tid framöver.
Tre korta till Elisabeth Svantesson
Ska den tillfälliga matmomssänkningen permanentas?
– Det beror på hur läget är då. Jag gillar att sänka skatter men om det är just den som ska fortsätta vara sänkt eller inte får vi återkomma till.
Hade världen varit en bättre plats utan Donald Trump som president?
– Just nu, ja. Hans politik har ställt till med så mycket under den senaste tiden. Ett oförutsägbart ledarskap kommer med en väldigt hög kostnad för många länder.
Behöver Sverige fler miljardärer?
– Sverige behöver människor som har pengar men jag har ingen särskild målsättning om att det ska vara fler miljardärer eller fler miljonärer. Men vi behöver ju pengar som kan investeras i företag och innovation.
