Percos county ligger långt ute på den torra slätten i sydvästra Texas. 15 000 invånare. Mest känt för ett rikt oljefält. Och snart kan det vara platsen för det kraftverk som släpper ut mest koldioxid i hela USA.
Men det har egentligen inte med den lokala oljan att göra. Det beror på AI-boomen.
Varje gång man skriver något till ett AI-system – som Chat GPT, Googles Gemini eller Anthropics Claude – startar en komplicerad uträkning. Någonstans i en serverhall går maskiner igenom ofantliga mängder data och räknar ut vad svaret ska bli. Det är en långt mer avancerad beräkning än konventionell mjukvara gör, till exempel vid en vanlig googlesökning eller lösning av ett mattetal.
Hungern efter kapacitet för AI-beräkningar har exploderat de senaste åren, när några av världens största företag tävlar om att bli ledande. Och även om AI kan verka diffust så finns det en rå, fysisk sida av detta: Jättelika datacenter, byggnader fyllda med servrar och chip som behövs för att utföra beräkningarna. Utrustning som måste kylas och som slukar elektricitet.
I brådskan att få nya datacenter på plats har vissa techbolag helt enkelt valt bort tidsödande anslutningar till elnät och i stället börjat producera sin egen el. Och de har valt metoden som går snabbast att få på plats: Elverk som drivs med fossil gas.
Det är här Percos county kommer in i bilden. Amazon planerar att bygga ett datacenter här, och tänker driva det med ett lokalt, gasdrivet kraftverk. Skalan är svindlande: Upp till 7,65 gigawatt, alltså mer än tre gånger så mycket som Ringhals kärnkraftverk vars två reaktorer har en effekt på 2,2 gigawatt.
Det tillåts som mest släppa ut 33 miljoner ton koldioxid om året. Inget annat kraftverk i hela USA släpper ut så mycket. Visserligen behöver inte Amazon släppa ut fullt så mycket som tillståndets övre gräns, men faktum kvarstår: Den potentiellt största klimatboven i sitt slag är helt driven av hungern efter AI-beräkningar.
33 miljoner ton koldioxid är ungefär dubbelt så mycket som all biltrafik och andra inrikes transporter i Sverige, 17 miljoner ton enligt Naturvårdsverket.
Som många av de stora techbolagen har Amazon tidigare gett ambitiösa löften om sitt klimatarbete. ”Vi har en plikt att stoppa klimatförändringarna”, står faktiskt fortfarande på Amazons webbplats, där företaget lovar att nå netto noll-utsläpp till 2040. ”Vi är på väg mot att driva vår verksamhet med 100 procent förnybar energi till 2025”, fortsätter uttalandet.
– Världen ser annorlunda ut nu än när vi medgrundade klimatlöftet, sade en talesperson för Amazon till New York Times när satsningen på fossilgas blev känd, men tillade att åtagandet inte har förändrats.
Amazon säger också att syftet med gasdriften är att det lokala elpriset inte ska öka, att man utforskar möjligheten till solenergi och planerar att ansluta till elnätet i framtiden.
Men Amazon är inte ensamt om att bygga fossildrivna datacenter. XAI, Elon Musks AI-företag, bygger enorma datacenter i Tennessee och Mississippi, kallade Colossus. I samband med bygget av det andra centret installerade företaget 57 gasturbiner för att säkra elförsörjningen. Enligt Reuters skedde det efter att Mississippi godkände ansökningarna i turbofart, men XAI brydde sig aldrig om att söka tillstånd från federala myndigheter. Kritiker menar att det bryter mot reglerna, medan XAI hävdar att tillstånd inte krävs eftersom turbinerna är tillfälliga och mobila.
XAI är mest känt för chattroboten Grok, som har varit inblandad i skandaler där den användes för att skapa nakenbilder av kvinnor och barn utan deras tillåtelse och för att den en gång beskrev sig som ”Mechahitler”, en mekanisk Hitler. Men beräkningskapaciteten i Colossus 1 och 2 hyrs också ut till andra. Bland kunderna finns både Google och Anthropic. Så det är fullt möjligt att den som skapar bilder eller chattar med AI-tjänsterna Claude eller Gemini i själva verket använder Elon Musks fossildrivna datacenter i den amerikanska södern.
Både Google och Anthropic betalar motsvarande flera miljarder kronor i månaden för att använda XAI:s AI-chip.
Google har också ett eget gasprojekt, men med en skillnad. Företaget skrev i fjol kontrakt om att köpa merparten av all energi från Broadwing Energys kraftverk i Illinois, som drivs med fossilgas men är försett med koldioxidinfångning. Enligt företagen ska det reducera utsläppen med 90 procent, genom så kallad CCS, carbon capture and storage, som innebär att koldioxiden fångas in och lagras i marken. Många utsläppsintensiva branscher sätter sitt hopp till CCS, men tekniken har ännu inte bevisats vara effektiv i stor skala.
Även i Sverige bygger Google datacenter, ett i Horndal i Dalarna och eventuellt ännu ett nära Sundsvall. Google Sverige säger att företaget här har tecknat långsiktiga avtal för förnybar energi i Sverige. Det ska enligt företaget ha lett till sju nya vindkraftsparker i landet.
– Vi är väldigt trygga i att vi därmed redan tillför mer el till det svenska kraftnätet än vad datacentret i Horndal förväntas konsumera, säger Googles svenska kommunikationschef Joakim Larsson.
Facebook- och Whatsapp-ägaren Meta planerar ett datacenter i Louisiana så stort att det lokala elbolaget planerar att bygga tre hela gasdrivna elkraftverk för att tillgodose behovet.
Data från det internationella energirådet, IEA, visar hur gas står för en växande del av elförsörjningen till datacenter i USA, en ökning som väntas mattas av först runt 2030 men då ligga fortsatt stilla i många år framöver.
President Donald Trump har gjort AI-tillväxt till en av sina kärnfrågor och på vägen blivit en god vän av de amerikanska techjättarna, bolag som han tidigare hade en sur relation till. Detta inte minst för att möta konkurrens från Kina, där elen till datacenter till stor del kommer från kol – ett klimatmässigt ännu sämre alternativ än gas.
Under Trump har den amerikanska miljöskyddsmyndigheten gjort klart att den vill bereda vägen för en AI-explosion och de datacenter det kräver. Myndighetschefen Lee Zeldin skrev i fjol i en debattartikel att Donald Trump hade haft rätt om AI från första stund och att hans myndighet skulle ”skrota barriärer som hindrar AI-tillväxten och gör USA till världens AI-huvudstad”.
Läs mer:
Sju gigantiska AI-centrum ska byggas i Europa