I oktober förra året attackerade ukrainarna två flygbaser på ryskockuperad mark med hjälp av amerikansktillverkade Atacms-långdistansrobotar. Det rörde sig om en modell som kan färdas cirka 16 mil, skriver New York Times.
Efter månader av ukrainska påtryckningar levererade USA i april i hemlighet MGM-140 Atacms-robotar som kan nå mål på drygt 30 mils avstånd, rapporterar NBC News. Den 17 april använde ukrainarna robotarna för att slå till mot ett ryskt militärt flygfält på Krim, cirka 165 kilometer från frontlinjen, och i veckan angrep de ryska styrkor i Berdjansk i sydöstra Ukraina, enligt amerikanska befattningshavare.
Pentagon vill inte säga hur många av robotsystemen som levererats till Ukraina, men enligt Vita husets nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan handlar det om ett ”betydande antal”. USA kommer att skicka ännu fler – en del av dem ingår i det senaste stödpaketet som president Biden godkände i veckan, skriver Reuters.
USA har tidigare inte velat skicka robotsystemet till Ukraina med hänvisning till att man inte kan tumma på sina egna lager och att man befarar att de kan komma att användas mot ryskt territorium vilket kan provocera Kreml. En bidragande orsak till att USA svängt är att ryssarna angriper kritisk infrastruktur i Ukraina.
– Vi har varnat Ryssland för det, säger Jake Sullivan enligt Reuters.
Atacms tillverkas av Lockheed Martin och har en maxräckvidd på 30 mil. De kan avfyras från de mobila raketartilleriplattformarna Himars och MLRS M270.
Enligt Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, är Atacms sannolikt de mest långräckviddiga markbaserade robotarna som Ukraina har i sin arsenal. Ukraina har byggt om och modifierat vissa robotar, så det går inte helt att utesluta att de har markbaserade robotar som kan nå ännu längre. Tidigare har ukrainarna fått brittiska Stormshadow och franska Scalp – som båda kan nå upp till 56 mil – men skillnaden är att de är luftburna.
Atacms är relativt kostnadseffektiva och kostar mindre än hälften än Stormshadow. Samtidigt är de mer användbara än flygplansbaserade robotar.
– Ryssland har ett väldigt starkt luftförsvar, vilket gör att det är jättesvårt för ukrainska flygplan att uppträda utöver i princip markhöjd nära frontlinjen, vilket också påverkar räckvidden, säger han till DN.
Enligt högt uppsatta befattningshavare i Pentagon kommer Atacms att användas för att nå mål på ryskockuperad mark, som Krimhalvön, samt för att slå ut ryska försörjningsknutpunkter i sydöstra Ukraina. En källa säger att målet är att sätta större tryck på Krim – en knutpunkt för ryska mark- och luftförsvarsstyrkor. Men i dagsläget måste en hel del av robotarna sättas in för att försvara ukrainskt territorium, uppger amerikanska säkerhetskällor.
Eftersom antalet Atacms-robotar är begränsat kommer Ukraina att använda dem mot högvärdiga mål, menar Oscar Jonsson.
– Hittills har det varit ledningsplatser och vapenlager. Det kan vara bränslelager, truppkoncentrationer, flygbaser, luftvärnssystem och Kertjbron, säger han och syftar på bron som förbinder Krimhalvön med det ryska fastlandet.
Hur stor betydelse tror du att Atacms kommer att få för kriget?
– Jag tror tyvärr inte att de kommer ha någon massiv effekt, inget enskilt vapensystem kommer att ha det med en frontlinje på 120 mil. Om Ukraina får 40 eller 150 Atacms kommer det inte att förändra den strategiska balansen, men det är ett viktigt komplement. Ukraina har få saker med räckvidd och man kan få oproportionerligt stor effekt med sådana system.
Läs mer:
Ryska glidbomber svåra att skjuta ned
Ryska taktiken: Äldre enklare vapen till fronten