Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Vad hände med inflationen i maj?
Oavsett vilket mått vi tittar på vände inflationen upp i maj. Mätt enligt konsumentprisindex, KPI, steg inflationstakten från minus 0,1 procent i april till 0,8 procent i maj jämfört med samma period förra året. KPIF-inflationen, det mått där ränteeffekter rensats bort och som ligger till grund för Riksbankens inflationsmål, steg från 0,8 till 1,5 procent. Det var en större uppgång än väntat.
Exakt vad som drev prisuppgången är svårt att utläsa i snabbsiffrorna, men högre elpriser verkar ha haft ganska stor effekt. När energipriserna rensas bort minskar inflationstrycket till 0,5 procent. Lite mer illavarslande är att tjänstepriserna också tagit fart enligt SCB, men en förklaring skulle kunna att priserna på resor varit mer volatila än vanligt på grund av omvärldsläget.
Betyder det här att Riksbanken behöver höja räntan?
Än så länge är uppgången för sval för att centralbanken ska börja svettas på allvar. Trots uppgången jämfört med april är inflationstrycket faktiskt ett snäpp under Riksbankens egna prognoser, som inte har uppdaterats sedan slutet av mars. Med en inflation på 1,5 procent finns det fortfarande marginal upp till inflationsmålet.
Med det sagt är det aldrig ett bra tecken när tjänstepriserna börjar stiga. Det är en del av inflationskorgen som Riksbanken tittar extra noga på, eftersom de tenderar att vara mer trögrörliga än till exempel livsmedel. Dessutom finns flera tecken på att företagen förbereder sig på högre priser efter att priserna på insatsvaror letat sig upp till de högsta nivåerna på fyra år.
Hur länge till kan Sverige klara sig undan?
Jämfört med omvärlden ser det fortfarande okej ut. Veckans riktiga kalldusch kom från euroområdet, där kärninflationen landade på 2,5 procent i maj. Det ser ut att ha blivit spiken i kistan för ECB, som troligtvis tvingas höja styrräntan nästa vecka.
Jämfört med det ser den svenska inflationen ganska beskedlig ut. Dessutom finns det flera faktorer som trycker ned den framöver. Kronan har försvagats lite i år, men står fortfarande betydligt starkare än den gjorde under den förra inflationsvågen. Samtidigt spänner regeringen de finanspolitiska musklerna för att kompensera hushållen för prisökningar med allt från sänkt skatt på bensin och subventionerade busskort till halverad matmoms.
Att de svenska priserna inte skulle påverkas av en energikris av den magnitud som världen står inför nu är orealistiskt. Men om det politiska trycket att hitta en lösning på Irankonflikten ökar, vilket omröstningen i den amerikanska kongressen kan vara ett tecken på, kan skadan i alla fall begränsas.
