Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Varför får styrräntan ligga kvar på 1,75 procent?
I grunden handlar det om att den svenska inflationen fortfarande ser ganska beskedlig ut. Riksbanken höjer visserligen sina prognoser för både 2026 och 2027, men den underliggande inflationen ska hålla sig under tvåprocentsmålet. Samtidigt är konjunkturen fortfarande sval, även de svenska hushållen ser ut att ha vädrat den stormiga våren rätt väl.
Ytterligare ett gott tecken kom tidigare på onsdagsmorgonen i form av en färsk mätning över inflationsförväntningarna, som fortsätter att ligga kvar runt målet på 2 procent. Även om floden av finanspolitiska stöd i form av bland annat sänkt matmoms och lägre drivmedelsskatter stökar till lite finns det inga tecken på att det underliggande inflationstrycket håller på att ta fart nu.
När kommer Riksbanken röra räntan nästa gång?
Både i pressmeddelandet och i räntebanan valde Riksbanken ändå att varna för att en höjning kan bli aktuell. Många bedömare, bland annat Konjunkturinstitutet, tror att det blir en höjning innan årsskiftet, och eventuellt en till under nästa år när inflationen tar fart igen.
Ett potentiellt problem är den svenska kronan. Lite förenklat betyder en svagare växelkurs att vi ”importerar” inflation från omvärlden, medan en starkare krona brukar betyda lägre inflation. Än så länge står sig växelkursen ganska stabilt, trots att kronan tappat en del mot både euron och dollarn i år.
Men det kan ändras om gapet mellan penningpolitiken i Sverige och i omvärlden ökar för mycket – vilket är precis vad som sker när Europeiska centralbanken nu höjt styrräntorna. På kontinenten är oron för spridningseffekter från energikrisen betydligt högre. ECB-chefen Christine Lagarde varnade förra veckan för att de högre energipriserna ser ut att smitta av sig på bland annat livsmedel och tjänster. Tar det riktig skruv lär fler räntehöjningar följa, och förr eller senare kommer det en smärtgräns där Riksbanken inte längre kan ignorera vad som händer i närområdet.
Vad betyder samförståndsavtalet mellan USA och Iran för inflationen och Riksbanken?
Beskedet att USA och Iran enats om villkor för mer substantiella förhandlingar har tagits emot med öppna armar av finansmarknaderna. Nordsjöoljan handlas nu under 80 dollar per fat, och börser världen över har dragit suckar av lättnad sedan förra veckan.
Det är värt att komma ihåg att vi har två parter vars löften i bästa fall kan beskrivas som kortsiktiga. Osäkerheten är hög, detaljerna få, och många av de riktiga stötestenarna börjar inte manglas på riktigt förrän nu. Att det blir mer teatraliskt förhandlingsspel via dramatiska uttalanden är en lågoddsare. Men det finns ändå tecken på att det är allvar den här gången, som till exempel det faktum att iranska oljetankrar kunnat passera sundet. Vad som händer med trafiken de närmaste veckorna blir avgörande för hur snabbt energipriserna, och därmed riskerna för världsekonomin, kan falla.
Läs mer:
Riksbanken: Mer sannolikt att räntan höjs i år
Krisstöd krånglar till inflationssiffrorna
