Flera länder, som Sverige och Finland, har infört och planerar för ändringar kring underrättelseverksamhet – spionage – på grund av det förändrade säkerhetsläget. Eftersom branschen till sin natur är hemlighetsfull är lite känt om vad det kan innebära.
I Sverige har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ändå lyft på skynket med en rapport om hur spionage ser ut i praktiken.
Rapporten ”Spies Among Us” har analyserat offentliga spionagedomar i Europa mellan 2008 och 2024. Anna Lioufas, analytiker på FOI och en av tre skribenter, nämner att den beställdes eftersom de tre underrättelsemyndigheterna Must, FRA och Säpo inte kan prata offentligt om enskilda fall.
– De ville ha ett underlag att utgå från när man pratar med andra myndigheter om arbetet.
Fakta.Rapportens fynd
Totalt identifierades 70 fall i 20 länder. Flest fall fanns i Estland (19), följt av Tyskland (8) och Nordmakedonien (8). Baltikum är överrepresenterat, medan Västeuropa (med undantag för Tyskland) har betydligt färre dömda fall.
Ryssland är den absolut dominerande aktören och ligger bakom 47 av de 70 fallen. Därefter följer Kina (6 fall), Iran (3 fall) och Turkiet (3 fall).
Klassiska agent-hanterar-relationer existerar fortfarande, men kombineras alltmer med digitala metoder. Sociala medier, som LinkedIn, används för att identifiera och rekrytera agenter.
Källa: ”Spies Among Us”: Espionage in Europe. A study on convicted spies in Europe 2008–2024 publicerades tidigare i våras.
Fokus ligger på spionage som utförts av europeiska medborgare på uppdrag av främmande stater, totalt 70 fall i 20 länder.
– Ofta fokuseras det på cyberspionage och digitala sårbarheter. Vårt underlag visar att den mänskliga faktorn inte blivit mindre viktig, säger Lioufas.
Finland omnämns där man kan se en uppgång i antalet fall på grund av Natomedlemskapet.
Hur spioner rekryteras varierar. Rapporten utgår från Mice-modellen, alltså Money, Ideology, Coercion and Ego.
– Pengar förekom nästan alltid. Men om det är ett sätt att rekrytera folk eller att hålla dem i arbete kan vi lämna osagt.
Ideologi kan också vara en motivation, exempelvis lojalitet mot forna Sovjetunionen.
Fakta.Spiontyper
Den traditionella insidern: Anställd med tillgång till hemlig information.
Ideologen: Motiverad av politisk övertygelse.
Observatören: Uppdrag att övervaka och fotografera, ofta utan insider-access.
Multikriminell: Person som utöver spioneri även begår andra brott, som sabotage.
Förbrukningsspion (The Disposable): En lågt värderad tillgång som används för enstaka uppdrag, kallas även engångsspioner. Oftast kriminella eller utsatta personer. Pengar är en vanlig drivkraft.
Med förbrukningsagenter ökar möjligheten att förneka inblandning i sabotage från landet. Man bryr sig heller inte om vad som händer dessa personer efter att uppdraget har genomförts.
Tvång var ovanligt, men det finns exempel – som majoren i den estniska armén som fastnade i en ”honungsfälla” under en semester i Ryssland. Han lurades in i en kärleksaffär, anklagades för våldtäkt och pressades att samarbeta med GRU för att undvika fängelse. Kraven på information ökade i takt med att hans militära karriär fortskred.
Däremot var ego vanligt.
– Det är sådana som inte har fått jobbet eller den status de känner att de ”förtjänar” och vill hämnas på sin arbetsgivare och sitt land. Det är inte alls ovanligt.
Den klassiska ”trappan”, när man först ber om en liten tjänst för att sakteligen övergå till större saker, finns kvar. Den värvade är den typiska ganska högt uppsatta personen.
Så finns också de som själva tar initiativet.
Ett ganska nytt fenomen är en form av gig-ekonomi, att någon reagerar på en annons på Telegram om att en uppgift behöver lösas, som ett foto i utbyte mot pengar. De är av varianten slit och släng.
– Det är förbrukningsagenter.
Enligt Säpo ökar dessa agenter och utgör ett allvarligt säkerhetshot mot såväl Sverige och övriga Europa.
Vem blir spion?
Personer i alla åldrar (medelålder vid dom var 48 år). Nästan alla är män (endast 4 av 70 var kvinnor).
Knappt hälften av fallen är traditionella ”insiders” med tillgång till hemligstämplad information. En stor andel är dock ”icke-insiders”, personer utan särskild tillgång som rekryteras för att observera eller fotografera byggnader, trupper och militär utrustning.
Ungefär var tredje spion samarbetade med någon annan, till exempel make/maka, släktingar eller kollegor.
Motiv
Finansiell ersättning är den vanligaste drivkraften (41 av 70 fall).
Lojalitet baserad på familjeband eller annan koppling till den främmande makten förekommer i ungefär vart femte fall.
Missnöje med sin livs- eller arbetssituation, hämndlystnad, tristess och ett stort ego är också vanliga motiv.
Ett antal fall visar att personer har utsatts för utpressning eller tvång för att börja spionera.
Majoriteten av spionerna i rapporten är män.
– Det som överraskade oss var bristen på kvinnor, säger Lioufas.
Mindre överraskande är att Ryssland är det mest aktiva landet.
– Men det här underlaget är ju på dömda personer, toppen av isberget.
Måltavlorna för spionage är en blandning av sekretessbelagda, offentliga och känsliga uppgifter.
Det vanligaste målet var militärt, däribland Nato.
Förvisso finns annat, som elektrikern som skickade ritningar över tyska Riksdagens elsystem till ryssarna.
– Det är varken sekretessbelagt eller militärt, men absolut av intresse. En sammanlagd bild fås genom att kombinera sekretessbelagda och öppna uppgifter.
Underrättelsemyndigheternas syften varierar, och behoven kan vara långsiktiga eller omedelbara. Omedelbara behov är till exempel tågtransporter från Polen till Ukraina
Så finns den finländska professorn i Danmark som dömdes för att ha skickat listor med namn på sina studenter i säkerhetspolitik och Rysslandsstudier.
– Studenterna kanske inte genast var intressanta. Men de kanske hamnar på intressanta positioner om tio år.
Exempelfall
Missnöje under pandemin. En medelålders brittisk man, säkerhetsansvarig på en ambassad utomlands, blev deprimerad och började dricka när hans fru återvände till Ukraina. Depressionen förvärrades under pandemin då han var tvungen att gå till jobbet medan kollegor satt hemma med full lön. Detta väckte en ilska mot arbetsgivaren.
Stort ego och statusjakt. En svensk man som dömdes för grovt spioneri för GRU beskrevs ha ett stort bekräftelsebehov och en ambition att vara ”destinerad för något större”. Trots en lovande karriär drevs han av en vilja att bevisa sig. Hans yngre bror, som också var inblandad, bönföll honom att sluta.
Rekrytering via Telegram. I oktober 2022 startades kanalen ”Baltic Anti-Fascists” på Telegram för att samla in information åt Ryssland. En lettisk man med pro-ryska sympatier gick med på att samla in underrättelser, motiverad av ideologisk lojalitet. Fallet visar hur sociala medier används för att rekrytera ideologiskt motiverade personer.
Kvinna som rekryterade man. En estnisk kvinna började leverera hemlig information till Kina. Två år senare rekryterade hon en manlig estnisk marinforskare som hade tillgång till information om ett NATO-undervattenscenter. Båda dömdes. Ett av få fall där en kvinna är den drivande aktören.
Olika länder hanterar spionage på olika sätt i offentligheten. Till exempel publicerar Estland både namn och bild på dömda personer, medan Finland inte yppar något alls.
– Estland har en tydlig taktik med transparens. Man vill varna sina medborgare, man vill varna Ryssland att de har ögonen på dem. Och de vill klargöra för sina allierade att de är en pålitlig partner.
Rapporten påpekar att spionaget ökar i intensitet under militära kriser. Kriget i Ukraina syns ändå inte eftersom rapportens slutpunkt är 2024.
– Men vi har sett en massa ärenden sedan dess. Den här tydliga piken kommer inte att synas förrän om ett par år – om den syns.
Lioufas nämner att det nu är mycket aktivt särskilt vid polska gränsen och i Baltikum.
– Vare sig gränsen är stängd eller inte så förekommer fortfarande mycket fysiskt spionage.
Hon pekar främst på förbrukningsspionerna som gör det möjligt att skicka till exempel studenter eller turister i stället för sina egna.
– De har ingen historik, inga röda flaggor. Den typen av spioneri har vi sett en uppgång i, vilket möjligen beror på att många ryska diplomater har utvisats.
Läs mer:
Försvaret tappar makt över falska pass till militära spioner
