Ata Ghaderi är professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet med fokus på behandling av ätstörningar. I sitt arbete ser han hur vården kämpar med de konsekvenser som sociala medier skapar i form av jämförelser med andra, orealistiska krav och kroppsmissnöje.
– Patienter kan delvis bli kvar i sin ätstörning genom att göra ätstörningen och även behandlingsprocessen till innehåll i sina sociala medier, vilket skapar mycket uppmärksamhet, berättar Ata Ghaderi.
Ata Ghaderi berättar att många svenska kliniker upplever en ökad tillströmning av yngre personer som söker hjälp för ätstörningar. Om det beror på att antalet fall ökar, eller om föräldrar och barn är mer benägna att söka hjälp, är svårt att fastslå.
– Under alla omständigheter är de trender vi ser oroande och indikerar behov av större resurser som behöver ägnas åt prevention och behandling.
Fakta.Pro-ana
Pro-ana står för ”för anorexi” och är en subkultur som hyllar självsvält och den anorektiska kroppen. I dag talar man även om pro-ana utanför subkulturen, till exempel när det gäller företag eller kreatörer som återskapar ”anorexi-estetiken” i sin marknadsföring.
Ata Ghaderi anser att det ligger ett stort ansvar på såväl influerare som modeföretag att inte trigga ätstörningar.
– Med den kunskap som finns i dag bör man kunna ta ett ansvar och tänka igenom hur man formulerar sig, vilka bilder och filmer man lägger upp, och vad man uppmanar andra människor, särskilt unga, att tänka och göra, säger han.
Minst lika stort ansvar ligger på sociala medieplattformarna, enligt Ghaderi, som öppnar för att införa åldersgränser och incitament för mer konstruktivt innehåll.
– Ekonomin kan vara en styrande faktor för alla företeelser som är vinstdrivande.
I Sverige presenterade regeringens utredare i veckan ett delbetänkande där en 15-årsgräns för sociala medier föreslås i syfte att skydda unga. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) beskriver det som en kamp mot algoritmerna.
– Konsekvenserna ser vi i form av ökad psykisk ohälsa, kroppsångest, sömnbrist och försämrade skolresultat, säger Simona Mohamsson i en kommentar.
Lukasz Lindell, vid Tiktoks nordiska kommunikationsavdelning, uppger att deras policys förbjuder innehåll som visar eller främjar ätstörningar. Det innefattar förbud mot den tidigare populära hashtaggen ”Skinnytok”, en form av nätbaserad ätstörningskultur. Men kritiken kvarstår och unga svenska kvinnor har tidigare vittnat om att Tiktok triggar ätstörningar.
Samtidigt ökar pressen på sociala mediebolagen som anklagas för att göra unga användare beroende av plattformarna. Under våren dömdes Instagrams ägare Meta att betala ett skadestånd i en uppmärksammad amerikansk stämning, medan Tiktok och Snapchat förlikades. Något som kan bana väg för fler stämningar och ökade krav på plattformarna.
DN har sökt Instagrams ägare Meta som inte återkommit.
Läs mer: Svenska modeföretag visar upp anorektiska ideal på sociala medier
