Världens kollektivtrafik måste uppfinnas på nytt och de inhyrda toppkonsulterna råkar gå i fjärde klass. Det här är bara en helt vanlig tisdag på kommunala grundskolornas Techlab i Nyköping.
Här har man insett att vägen till att förstå, och skapa morgondagens teknik inte bara går genom rättstavning och multiplikationstabell, utan genom att helt sonika bygga framtiden med sina egna fingrar.
I Nyköping är de kommunala grundskolorna bland de första i landet med obligatorisk Stem-undervisning, ett arbetssätt där flera ämnen kombineras i praktiska, problemlösande projekt. Med Stem menas naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
– Vi kör en obligatorisk workshop i varje årskurs, från trean till sexan, och två i åttan, förklarar Björn Wallberg som tillsammans med lärarkollegan Peter Löfgren är initiativtagare till satsningen.
Det är också de som kör en extra workshop med tredje- och fjärdeklassare som är i full gång när DN hälsar på.
– Idag har vi ett tema vi kallar ”Framtidens kollektivtrafik”. Eleverna fick börja med att titta på en film om hur fossila bränslen nu är slut och ni är ingenjörer som ska skapa framtidens kollektivtrafik, berättar Björn Wallberg.
De skred till verket genom att först göra skisser på sina tänkta framtida farkoster. Därefter konstruerades enkla modeller i papp och annat enkelt material, för att sedan fullföljas i form av Legobyggen, kompletta med motorer, datorer och sensorer.
– Lego är ett bra material som vi kör från tidig ålder. Det är någonting de känner igen som roligt, men så leder det också fram till en ganska stor nytta, säger Björn Wallberg medan han går runt bland eleverna som koncentrerat sitter med sina laptops och programmerar det ena mer fantasifulla Legofordonet än det andra.
– Det handlar om att öka paletten in mot gymnasiet. Du ska veta vad du har för alternativ. Tjejer slutar i regel intressera sig för teknik ganska tidigt i skolan. Det här ska vara ett sätt att bibehålla intresset.
Stem är inte ett skolämne utan ett arbetssätt där flera ämnen som sagt kombineras.
– Vi blandar förmågor från olika ämnen så att eleverna inte sitter och stuprörsjobbar matte och sedan går de för att stuprörsjobba bild. Utan den där designen kanske hänger ihop med den där matten. Vi tror också mycket på att befästa kunskapen med fingrarna, säger Björn Wallberg.
Nyköping har även alltså valt det lite utökade arbetssättet Steam i kommunens profilsatsning.
– Vi har lagt till A:et, som i arts, för att fånga upp de estetiska och kreativa förmågorna och ämnena med design och bildskapande i vårt samarbete, förklarar Peter Löfgren.
Således jobbar man i projekt med sju olika ämnen; teknik, slöjd, matte, bild, fysik, SO och svenska.
Genomgående är också ett frekvent nyttjande av allehanda ny teknik i profilsatsningen Techlab. Här blir barnen snabbt bekanta med programmering, 3D-skrivare, VR-glasögon och naturligtvis artificiell intelligens, AI.
– Jag är gammal svensklärare så jag kör AI-sagor med de yngre. Då pratar vi mycket om hur man bygger en saga, med en dramatisk vändpunkt och händelse och så vidare. Sedan får de demokratiskt komma fram till huvudperson, plats och typ av dramatisk händelse. AI skriver klart sagan och vi lyssnar på AI-rösten. Och den är konstig, då pratar vi lite om det. Allt för att få in AI i tidig ålder, utan att de ska använda AI själva för det kan de inte, förklarar Björn Wallberg.
Det finns fler kommuner i landet med liknande Stem- och Steamsatsningar.
– Men vi är bland de första som har det obligatoriskt för alla elever, konstaterar Peter Löfgren.
Till höstterminen går satsningen även in i en ny fas, med Steamprofilerade klasser på högstadiet.
– Vi stoppade ansökningarna till profilklasserna vid 115 elever för då hade vi fyllt fyra klasser, vilket är hälften av alla som börjar sjuan på de kommunala skolorna, berättar Björn Wallberg.
Skolledningen hade väntat sig att kanske fylla en klass, på sin höjd.
Han är noga med att påpeka att det inte handlar om någon elitsatsning.
– Du behöver inte vara tekniknörd eller ha A i matte, utan du ska vara kreativ och tycka om att samarbeta. Det är det som det här bygger på.
Det här är Stem
För att stärka den svenska kompetensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik lanserade regeringen våren 2025 en nationell strategi för Stem, en förkortning som står för science, technology, engineering och mathematics eller naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
Bakgrunden är att allt färre väljer att läsa naturvetenskaps- eller teknikprogrammet på gymnasiet. Andelen elever på programmen fortsätter att minska från 21,1 procent 2024 till 20,9 procent 2025, visar Skolverkets statistik. Regeringen har satt upp målet 25 procent.
Samtidigt har endast drygt 20 procent av högskoleexaminerade i Sverige Stem-kompetens, vilket är under genomsnittet i jämförbara EU-länder, enligt en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, gjord av ekonomiprofessorn Harry Flam.
Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät uppger idag nio av tio företag att de påverkas negativt av kompetensbristen. Särskilt stor är bristen inom just naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap.
