Gillian Anderson drabbades av en panikattack efter att ha sett sig själv i en blodig, kvävande scen i Jane Schoenbruns ”Teenage sex and death at Camp Miasma” inför festivalen. Men trots sin gamla skräckfilmsfobi var den forna ”X-files”-stjärnan på plats under världspremiären i salong Debussy på onsdagskvällen.
– Efter några hundra år i branschen är jag glad att vara i Cannes för första gången med just den här filmen. En riktigt speciell film – hysteriskt rolig, viktig och djup. Jag är så stolt över den, sa Gillian Anderson inför premiärvisningen i biosalongen Debussy när DN var på plats.
”Teenage Sex and Death at Camp Miasma”, som invigde sidosektionen Un Certain Regard, möttes av nio minuters stående ovationer – även om mottagandet var blandat. De mest högljudda slasherfantasterna var dock så entusiastiska att de omedelbart ville dela ut kultklassiker-stämpeln.
Handlingen utspelar sig i ett skogigt, skräckinspirerat landskap i nordvästra hörnet av USA i ett återupplivat ungdomslägerland som kallas Camp Miasma. Hannah Einbinder (”Hacks”) spelar den queera skräckfilmsregissören Kris, som fått i uppdrag att återuppliva en gammal slasherfranchise som havererat med sviktande fanskara. Hennes krav är att originalfilmens så kallad ”final girl” – Billy Presley – också ska medverka i den nya versionen. Gillian Anderson spelar den excentriska rollen Billy med fet sydstatsdialekt och påminner om någon sorts postmodern version av Norma Desmond från metafilmen ”Sunset Boulevard”.
Generationsmötet äger rum i en spatiös timmerstuga och får en rejäl psykosocial och psykosexuell twist när Billy börjar luckra upp den sexualneurotiska Kris och blir ett slags katalysator för en personlig förvandling. Bäddat för ”en blodig värld av begär, rädsla och delirium”, som det står i synopsis.
Egentligen är det inte alls Gillian Andersons kopp te.
Anderson skyller sin beröringsskräck med slasherfilmen på ett traumatiskt tonårsminne som involverade marijuana och ”Motorsågsmassakern”.
– En av de första gångerna jag rökte gräs, var jag hemma hos någon och de satte på ‘Motorsågsmassakern’. Jag fick en av de värsta första tripparna i mitt liv, och det påverkade verkligen min relation till skräck – och till gräs, faktiskt, berättade Gillian Anderson när hon gästade den amerikanska paviljongen för ett panelsamtal tillsammans med Hannah Einbender och regissören Jane Schoenbrun.
– Jag har aldrig varit någon stor skräckfilmsfantast. Slasherfilmer, skräck och allt som liknar ”Saw” eller psykologiska thrillers klarar jag inte av. Men jag är glad att få spela en rollfigur som omfamnar det och kastar sig in i den typen av rädsla. Det har varit intressant att utforska den sidan genom rollen, säger Gillian Anderson som spelat Margaret Thatcher i ”The crown” och terapeutmamma i ”Sex education” där hennes pojkvän spelas av Mikael Persbrandt.
Jane Schoenbrun är en icke-binär filmskapare som med humor och skräck utforskar teman som könsidentitet, kroppsdysfori och transpersoners erfarenheter. Hen långfilmsdebuterade för fem år sedan med den psykologiska skräckfilmen ”We’re all going to the world’s dair”. För två år sedan kom den hyllade ”I saw the tv glow” (2024), om två klasskamrater som blir psykotiska efter att ha blivit besatta av en tv-serie.
”Teenage sex and death at Camp Miasma” följer samma spår, berättade regissören i den amerikanska paviljongen.
– Den här filmen handlar om att komma i kontakt med sinegen kropp, sin egen identitet, sin egen sexualitet – för mig, för första gången i mitt liv vid 34 års ålder. Filmen handlar om tonårsgrejer, om sådant som de flesta kommer underfund med när de är 15 eller 16, för jag fick aldrig en första pubertet som var begriplig, säger Schoenbrun.
– Vad mer kan jag säga? Jo, det är en film om sex.
Gustaf Skarsgård: ”Vår kannibalfilm om Ingmar Bergman är ett kärleksfullt helgerån”
Läs mer om filmfestivalen i Cannes
