För tre veckor sedan kom statsminister Ulf Kristersson (M) och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) till Göteborg för att berätta om nyheter i regeringens beslut om den nationella infrastrukturplanen för de kommande tolv åren.
Störst intresse för Göteborg hade beskedet om att staten gå in med 7,6 miljarder för att täcka det regeringen ser som statens andel av underskottet i budgeten för bygget av pendeltågstunneln Västlänken.
Andreas Carlson hänvisade till avtalet från 2010 med de lokala parterna, bland annat Göteborgs stad, om att man står för 50 procent vardera i det som kallas Västsvenska paketet, där Västlänken är den stora posten.
Carlson sa också att hans ”förväntan nu är att alla tar sin del av ansvaret” för fördyringen.
– Ingången om att fördela kostnadsöverdraget med 50-50 har vi redan ratat. Vi säger att staten fortsatt ska ta sitt ansvar, bygg klart och betala, svarade dock genast kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Jonas Attenius (S).
Tidigare förhandlingar mellan staden, regionen och Trafikverket om hur notan på fördyringen ska delas kraschade för ett par år sedan, men nu meddelade regeringen att den förväntar sig att samtalen återupptas och att de är klara senast 15 juni nästa år.
Den nya, preliminära, bedömningen var också att det fattas kring tio miljarder i projektet, vilket skulle betyda att Göteborgs stads andel skulle landa på flera miljarder – om regeringens tolkning av avtalet från 2010 skulle gälla.
För att redan nu göra klart för regeringen var Göteborgs stad står väntas kommunstyrelsen besluta om att skicka ett skriftligt svar till regeringen, riksdagen och Trafikverket där man alltså helt avvisar tanken på att dela 50/50 även på fördyringen.
Enligt uppgifter till DN är partierna i kommunstyrelsen eniga om formuleringarna.
”Göteborgs Stad kan inte acceptera regeringens tolkning av finansieringsprinciperna avseende Västlänken. Regeringen saknar juridiskt och avtalsmässigt stöd för sin utgångspunkt om 50 procent statlig finansiering och 50 procent regional/lokal medfinansiering för projekt Västlänkens fördyringar”, skriver man.
Vidare skriver kommunen att det är ”anmärkningsvärt” att ”frågan om förlängd trängselskatt inte är helt och hållet utesluten.”
Kommunen menar att Trafikverket varit ensamt ansvarigt för hur projektet Västlänken utförts och att staden saknat operativ insyn.
I stället pekar den i sitt svar på den riskreserv på 38 miljarder som bakats in i den nationella infrastrukturplanen och att ”Västlänkens kostnadsfördyrningar faller in under riskreservens syfte.”
I avtalet mellan staten och de lokala parterna från 2010 står att eventuella tvister om tolkningen i sista hand ska avgöras i domstol.
I december i år invigs station Centralen på Västlänken – då som en så kallad säckstation. De övriga stationerna, Korsvägen och Haga, bedöms i dag kunna öppnas i december 2030.
