Hotet från havet
Hur kommer stigande havsnivåer att slå mot Sverige? DN skildrar konsekvenserna för människor, hus och ekonomi.
Utsikten är magnifik. Ett stenkast från panoramafönstren på det knallturkosa huset sträcker sig Östersjöns bräckta vatten mot horisonten. Den måttliga brisen får vågorna att skumma mot stenskoningen vid strandlinjen.
Sebastian Honnér ler när han berättar att striden mot kommunen äntligen är över.
– Det här har varit värt att kämpa för, säger han.
Men det är ett omstritt hus. För 70 år sedan var strandlinjen 50 meter längre ut. Böljande sanddyner bredde ut sig mellan bebyggelsen och havet.
Men decennium för decennium har vattnet krupit närmare. Den lilla stuga som stod på tomten tidigare slets ut i havet i samband med en storm på 1970-talet. Samma sak med en annan stuga ett hundratal meter längre bort längs stranden.
Hur länge står Sebastian Honnérs hus kvar?
Sverige står inför ett växande hot från havet, som en följd av den globala uppvärmningen. Det varmare havet tar mer plats och smältvatten forsar ut i havet från bergsglaciärer, Antarktis och Grönland. Tempot i havsnivåhöjningen har fördubblats sedan 1990-talet, enligt flera studier. Och accelerationen väntas fortsätta.
Över hela Sverige pågår arbete för att hantera riskerna. För två år sedan pekade Myndigheten för civilt försvar (MCF) ut 17 särskilda riskområden längs kusterna, där konsekvenserna av eventuella översvämningar bedöms bli särskilt allvarliga.
Ett av dem är Ystads kommun. Erosionen här är bland de värsta i landet.
Sebastian Honnér var väl medveten om riskerna när han köpte tomten på option för sju år sedan. Redan när den låg ute till försäljning signalerade Ystads kommun att bygglov inte skulle beviljas på grund av det stigande havet. När Länsstyrelsen besökte Löderups strandbad för att bedöma riskerna med ett husbygge konstaterades att ”fastigheten successivt allt mer kommer att utgöras av hav och huset kommer att undermineras och till slut rasa eller sjunka ner i havet.”
När Sebastian Honnér ansökte om att ändå få bygga ett hus på tomten, gjorde Ystads kommun som de hade sagt – och avslog hans ansökan.
– Det har stått en stuga där tidigare som havet tog. Ska vi bevilja att någon bygger nytt där? Det talar emot alla principer, säger Henrik Olsson, bygglovschef i Ystads kommun.
Problemet? Lagen har en annan princip. Och Sebastian Honnér, som själv är arkitekt, anade att kommunen inte hade lagen på sin sida.
– Jag bestämde mig för att syna deras bluff, säger han.
Och ett 70 år gammalt dokument skulle ge honom rätt.
Löderups strandbad detaljplanerades 1955, långt innan någon kände till riskerna med klimatförändringar eller stigande hav.
Men i lagens mening spelar det ingen roll. Området är detaljplanerat, därmed anses riskerna ha prövats. Det gör att bygglov ska godkännas, så länge det är inom ramen för planen.
Principen gäller inte bara detaljplaner från 1950-talet. Rent juridiskt kan planer hela vägen bak till 1800-talet fortfarande gälla och ge rätt till bygglov.
Situationen i Ystad är långt ifrån unik, visar DN:s kartläggning. Enbart i de 17 riskområdena för kustöversvämning finns över 8 000 obebyggda tomter som kan hamna under vatten vid framtida högvattenhändelser i MCF:s mest optimistiska scenario, visar våra beräkningar.
Hur många av tomterna som finns i äldre detaljplaner framgår inte av DN:s genomgång, men 39 av landets kommuner uppger i en enkät för DN att de har hamnat i samma dilemma som Ystad. På flera håll har det lett till juridiska tvister.
DN:s klimatenkät med kommunerna
● DN har skickat ut en enkät till alla landets kommuner om hur de arbetar med klimatrisker, framför allt när det gäller översvämningar.
● 153 av landets 290 kommuner besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent.
● Enkäten skickades ut under februari och mars 2026.
● I enkäten ställdes bland annat frågan ”Har någon ansökt om bygglov inom en äldre detaljplan, där bebyggelse inte är lämplig på grund av klimatrelaterade risker?”
● 39 kommuner (25%) svarade ”ja”.
● 77 kommuner (50%) svarade ”vet ej”.
● 37 kommuner (24%) svarade ”nej”.
Ett exempel finns 75 mil norrut i Kopphuslandet i Skutskär, Älvkarleby kommun, där exklusiva villor ligger på rad där Dalälven rinner ut i Gävlebukten. Området hotas på sikt av både stigande hav och höga flöden i älven.
I den nya översiktplanen, som nu är uppe för beslut, konstateras att den befintliga bebyggelsen ”löper stor risk för översvämning”. Men trots det har kommunen tvingats säga ja till bygglov i området. Älvkarleby kommun skriver till DN att ”möjligheten att avslå bygglov enbart på grund av framtida riskprognoser är begränsad”.
Ett annat exempel är Boholmarna i Kalmar, ett av kommunens mest attraktiva lägen där många bygglov godkänts de senaste åren. Stora delar av området riskerar att hamna under vatten även vid relativt milda högvattenhändelser i framtiden, visar DN:s kartläggning. ”Svårt att neka bygglov utifrån dagens lagstiftning”, konstaterar kommunen i DN:s enkät.
Flera statliga utredningar har varnat för problemen med de gamla detaljplanerna. Redan 2017 uppmärksammades det i en stor statlig utredning, sedan återigen av SMHI 2019, av Expertrådet för klimatanpassning 2022, av både advokatfirman Delhphi och SMHI återigen 2024 – och slutligen i en stor utredning våren 2025 som nu är på remiss.
Men inget har gjorts.
– Det är oerhört märkligt att detta inte har åtgärdats. Det är som att vi är blinda inför de risker vi står inför, säger Eva Eriksson, som i utredningen ”Vem har ansvaret?” från 2017 efterlyste lagändringar som skulle ge kommuner möjlighet att säga nej till nybyggen på gamla detaljplaner.
Flera experter som DN har pratat med påpekar att detta inte enbart är en fråga för de enskilda individer som riskerar att hamna i kläm. Även samhällsekonomin riskerar att drabbas.
– Vi står inför risken att stora värden investeras i områden där man inte borde bygga, säger Niklas Thidevall, senior forskare på forskningsinstitutet Rise och expert på juridiken kring klimatanpassning.
Ett sätt att komma tillrätta med problemet är att upphäva de gamla detaljplanerna. Men det riskerar att bli dyrt och svårt. I vanliga fall tas nya detaljplaner fram när en exploatör vill bygga något i en kommun, vilket innebär intäkter. I det här fallet är det enbart en kostnad för kommunen.
Just det sker nu i Ystad, som en konsekvens av Sebastian Honnérs husbygge. Planarkitekten Anton Ehrendahl är den som fått uppdraget.
– Detta är en av de krångligaste och mest tidskrävande planer som vi någonsin gjort. Vad händer om vattnet kommer upp tre meter? Då måste väldigt mycket mer upphävas, säger han.
På Löderups strandbad blickar Sebastian Honnér bort mot en brant backe som leder bort från området. Efter sju år av rättsliga processer har han slutligen fått sitt bygglov, som Ystads Allehanda tidigare rapporterat om.
Huset är nästan klart på utsidan. Golvnivån är tre meter över havsytan, en stenskoning ska stoppa vattnet från att nå huskroppen.
Men vad händer om havet ändå kommer?
Sebastian Honnér har en plan.
– Min enda oro är backen där, hur man ska ta sig över den, säger han.
Huset är byggt så att det lätt kan lyftas upp på en lastbil – och flyttas. Om nu lastbilen klarar branten.
– Det är min poäng, man kan faktiskt bygga på ett sätt som gör att man hanterar riskerna. Just nu är allt så svartvitt.
Hur länge tror du att du kommer att få njuta av din havsutsikt?
– Tills jag säljer (skratt).
– Man ska ha respekt för klimatförändringarna, men det är långsamma processer vi pratar om. De närmaste 50 åren eller så borde vara lugnt.
Därför stiger havet av den globala uppvärmningen
• Termisk expansion. Varmare hav tar mer plats. Havet absorberar i dagsläget runt 90 procent av den globala uppvärmning som människans utsläpp av växthusgaser orsakar. Den termiska expansionen står för omkring en tredjedel av den observerade havsnivåhöjningen.
• Smältvatten. Glaciärer på land och de stora inlandsisarna på Grönland och Antarktis smälter mycket snabbt på grund av den globala uppvärmningen. Smältvatten står för runt två tredjedelar av den observerade havsnivåhöjningen.
• Havet har hittills stigit med omkring 23 cm globalt jämfört med 1900 och tempot accelererar.
• Till seklets slut väntas havet stiga med flera decimeter till och i absolut värsta fall upp till två meter. Det sistnämnda scenariot innefattar snabb kollaps av stora istäcken på Antarktis, något som IPCC bedömer har låg sannolikhet innan 2100 men som inte är omöjligt.
• Havet väntas fortsätta stiga under århundraden och årtusenden framåt, på grund av fördröjningen i avsmältningen av landisar på Antarktis och Grönland samt i uppvärmningen av djuphaven. Om all landis på Antarktis och Grönland smälter, vilket i så fall skulle ta många hundratals år, stiger havet med tiotals meter.
● Hur snabbt och hur mycket havet kommer att stiga beror på framtida mänskliga utsläpp av växthusgaser.
Källor: SMHI, IPCC AR6, Copernicus
Över 8 000 tomter riskerar att svämmas över när havet stiger
DN har kartlagt risken för översvämning i de 17 riskområden som Myndigheten för civilt försvar (MCF) har identifierat längs med Sveriges kuster. I de 17 områdena finns över 8 000 obebyggda tomter som riskerar att svämmas över vid en så kallad 100-årshändelse år 2100, enligt klimatscenariot SSP2-4,5.
Den som ansöker om bygglov i en detaljplanerad tomt ska enligt lagen få ja, så länge byggnaden svarar mot detaljplanens krav – oavsett om tomten riskerar att svämmas över av stigande hav. Hur många av de 8 000 obebyggda tomterna som är inom detaljplanerade områden framgår inte av DN:s genomgång.
Källa: DN, MCF.
Läs mer:
Stigande hav kan tvinga skärgårdsborna på reträtt – ”Händer det här verkligen oss?”
