Drönare
Hur fungerar de?
Drönare är obemannade farkoster som används för att spana och övervaka, leda och hjälpa till att styra militära attacker eller själv attackera mål. En billig drönare kan slå ut dyr militär utrustning.
När används de i kriget?
Drönare används på flera olika sätt i kriget i Ukraina. Små drönare används nära fronten för spaning och ofta också för att släppa sprängladdningar eller slå mot enskilda mål direkt. Långdistansdrönare flyger långt in bakom fiendelandets linjer för att angripa till exempel fabriker, raffinaderier eller annan infrastruktur. En tredje typ är interceptordrönare som är utvecklade för att stoppa andra drönare i luften.
Exempel på drönare i kriget:
● FPV-drönare – små drönare som styrs direkt av operatören, ofta för snabba attacker mot fordon eller soldater. Dessa kan styras med både sändare eller fiberoptisk kabel, vilket är det vanligaste.
● Kamikazedrönare – drönare som flyger mot ett mål och exploderar vid träff.
● Attackdrönarna Geran-1, Geran-2, Geran-3 och Geran-4 – beskrivs som ryska motsvarigheter till den iranska Shahed-drönaren. De är jetdrivna och har lång räckvidd. Geran-4 når en hastighet över 500 kilometer i timmen.
● Attackdrönarna FP-1 och FP-2 – är vanliga i de ukrainska angreppen på ryskt territorium.
Kryssningsrobot
Hur fungerar den?
En kryssningsrobot färdas mot sitt mål i låg höjd, oftast med hög hastighet. Roboten navigerar på vägen mot målet med hjälp av en målsökare och kan därför avfyras när målet inte är i sikte. De flesta kryssningsrobotar har lång räckvidd och kan avfyras från fartyg, flygplan, eller från marken.
När används den i kriget?
I kriget har Ryssland använt kryssningsrobotar för attacker långt in i Ukraina, medan Ukraina länge haft mer begränsad egen sådan förmåga. Roboten används främst mot stationära mål som inte rör på sig.
Kryssningsrobotarna har högre prestanda än långdistansdrönare och är byggda för att vara svåra att upptäcka. Därför är de dyrare och mer avancerade än drönarna som ibland används för liknande uppgifter.
Exempel på kryssningsrobotar i kriget:
● Kh-101 – subsonisk rysk flygavfyrad långdistansrobot
● Kalibr – rysk kryssningsrobot
● Iskander-K – markavfyrad kryssningsrobot
● Flamingo – ukrainsk långdistansrobot
● 3M22 Tsirkon – rysk hypersonisk kryssningsrobot
● Storm Shadow/Scalp – fransk-brittisk kryssningsrobot som Ukraina fått
Sjömålsrobot
Hur fungerar den?
Sjömålsrobotar är särskilt utvecklade för att slå mot fartyg. Till skillnad från kryssningsrobotar, som ofta används mot fasta mål, måste en sjömålsrobot kunna hitta och träffa ett mål som rör sig. Därför är sjömålsroboten också utrustad med en målsökare som till exempel radar eller infraröd teknik för att den inte ska träffa exempelvis en ö eller ett civilt fartyg.
Robotarna kan avfyras från flera olika plattformar som ytfartyg, ubåtar, flygplan, helikoptrar och landbaserade fordon.
När används den i kriget?
Sjömålsroboten används inte lika ofta som andra vapensystem i kriget eftersom Ukraina inte har någon flotta för Ryssland att rikta in sig på. I många attacker mot fartyg i Svarta havet har det i stället varit drönare som avfyrats.
När en sjömålsrobot träffar ett fartyg får det betydande skador. Det mest kända exemplet från när en sjömålsrobot använts i kriget var när Ukraina avfyrade två stycken 360 Neptun-missiler mot det ryska fartyget Moskva i mitten av april 2022 som sedan förliste.
Exempel på sjömålsrobotar i kriget:
● 3M22 Tsirkon – rysk hypersonisk robot som används både för mål för hav och mark
● Neptun – ukrainsk sjömålsrobot
Glidbomb
Hur fungerar den?
En glidbomb är en flygbomb med vingar och styrsystem som gör att den kan glidflyga mot ett mål på långt avstånd. De är ofta från Sovjettiden.
När används de i kriget?
Glidbomben beskrivs som ett viktigt vapen för Ryssland mot Ukraina eftersom de är billigare och finns i större mängder än många andra robotar. I början av kriget förlitade sig Ryssland på glidbomben FAB, sedan KAB. Ukrainas glidbomb, som fått namnet GAB, är inte lika stor som Rysslands kraftfullare modeller.
Exempel på glidbomber i kriget:
● FAB – en frifallande bomb som har använts sedan andra världskriget och har exporterats till en lång rad länder. Den släpps från ett flygplan och faller sedan fritt.
● KAB – den här ryska varianten fästs på en balk och när bomben släpps fälls två vingar ut. Fälls den dessutom från hög höjd kan den flyga många mil i riktning mot målet. Har en stridsspets som väger ett ton.
● GAB – är utrustad med en stridsspets på 250 kilo. Tidigare försvarsminister Mychajlo Fedorov har hävdat att bomben har bättre precision än många av de västerländska och ryska modellerna som används i dag.
Ballistisk robot
Hur fungerar den?
Till skillnad från kryssningsrobotar styrs de ballistiska robotarna bara under den inledande avfyrningsfasen, under tiden då bränslet brinner. Därefter färdas den i en ballistisk bana mot målet och med hjälp av gravitationens kraft kan den uppnå en extrem hög hastighet. Ballistiska missiler är tekniskt sett alla hypersoniska, de rör sig minst fem gånger snabbare än ljudets hastighet. Banan de flyger i och den höga hastigheten gör att ballistiska robotar är särskilt svåra att skjuta ner.
När används den i kriget?
Ryssland har haft ballistiska robotar sedan krigets början, men användningen har tidigare varit mer begränsad. Under det senaste året har Ryssland ökat användningen, vilket slagit hårt mot Ukraina som har svårt att försvara sig mot just denna typ av vapen.
Exempel på ballistiska robotar i kriget:
● Iskander-M – rysk ballistisk kortdistansrobot
● FP-7 – ukrainsk ballistisk kortdistansrobot. Denna har inte tagits i bruk ännu.
● KN-23 – nordkoreansk ballistisk kortdistansrobot
● Oreshnik – rysk ballistisk medeldistansrobot
Lång- och kortdistansrobot
Hur fungerar de?
Vad som räknas som långt eller kort beror på kontext och vilka avstånd som är aktuella i kriget.
Kortdistansrobotar används oftast inom det område där striden pågår. Det kan till exempel vara en sjömålsrobot som skjuts från ett fartyg till ett annat inom samma havsområde eller robotar som skjuts från ett militärt fordon mot en stridsvagn på andra sidan fältet. Målet med kortdistansrobotar är ofta att skjuta på rörliga saker som helikoptrar, stridsvagnar och flygplan.
Kortdistansrobotar används också för att slå mot mål nära frontlinjen, eller för att snabbt slå ut militärbaser, ledningscentraler och flygfält.
Långdistansrobotar används däremot för att slå från ett område där striden inte pågår, över stora avstånd, mot mål längre in i ett annat land. De riktas nästan alltid mot stationära mål, eftersom man måste känna till målets position redan när vapnet avfyras.
När används de i kriget?
I Ukrainas fall har landet framför allt använt kortdistansrobotar, till exempel mot stridsvagnar och luftmål. Ryssland har däremot använt långdistansrobotar i form av både kryssningsrobotar och ballistiska robotar.
Exempel på lång- och kortdistansrobotar i kriget:
● Atacms – amerikansk ballistisk robot
● Taurus – tysk-svensk långdistansrobot
● Igla – rysk-sovjetisk kortdistansrobot
Patriotsystem
Hur fungerar det?
MIM-104 Patriot är ett amerikanskt luftvärnssystem. Den utgör den huvudsakliga luftvärnsbeväpningen i USA:s armé men används även i Ukrainakriget. Roboten har uppgraderats i PAC-1, PAC-2, PAC-3 och PAAC-4. När patriotsystemet upptäcker ett hot i luften följer den dess bana för att sedan slå ut den i luften.
För Ukraina är det här ett av de viktigaste systemen för att skydda städer särskilt mot ballistiska robotar. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har vid upprepade tillfällen sagt att landet vill ha mer robotar då deras lager börjar ta slut. Ukraina vill också kunna producera systemet själv, något USA:s president Donald Trump yttrar tveksamheter kring.
När används det här i kriget?
Patriot är särskilt viktigt eftersom det är ett av de få system som har tillräcklig förmåga att skjuta ner ballistiska robotar. Systemet är inte hundraprocentigt, men det är avgörande för Ukrainas möjligheter att skydda sig mot de mest avancerade ryska robotangreppen. Därför används Patriot framför allt mot de svåraste målen, medan billigare och enklare luftvärnssystem används mot andra typer av hot.
Internationella motsvarigheter i kriget:
● SAMP/T – franskt/italienskt luftvärnssystem
● S-400 – ryskt försvarssystem
● Freyja – ett antiballistiskt missilförsvarsprojekt av en koalition av tio länder: Ukraina, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Storbritannien.
Subsoniskt eller hypersoniskt vapen?
Subsonisk betyder att röra sig långsammare än ljudets hastighet och hypersonisk betyder att röra sig minst fem gånger snabbare än ljudets hastighet.
Raket, robot eller missil?
En raket har en motor och en stridsspets men inget system som styr den. När den avfyras styrs den alltså bara av fysikens lagar.
En robot är till skillnad från raketen programmerad att träffa där man ger order om.
Missil är en anglicism från det engelska ordet ”missile” och används synonymt med ordet robot.
Luckorna i Ukrainas försvar
Justin Bronk, seniorforskare inom militärvetenskap vid den brittiska försvarstankesmedjan Royal United Services Institute, listar flera utmaningar i Ukrainas försvar 2026.
● Brist på luftvärnsammunition är Ukrainas största problem, särskilt robotar till markbaserat luftvärn. Patriotrobotar och andra långräckviddiga robotar är en global bristvara, äldre sovjetiska system har nästan slut på ammunition och kortdistansluftvärnet kan inte tillförlitligt stoppa kryssningsrobotar och ballistiska robotar. Ryska massanfall med drönare och robotar nöter dessutom ut försvaret.
● Stridsflyg används i luftförsvaret, men till ett högt pris, och F-16 har dessutom begränsad förmåga att stoppa ryska Su-34 innan de släpper sina glidbomber.