Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Varför håller Riksbanken kvar räntan på 1,75 procent?
Riksbankens mål är att hålla inflationen med måttet KPIF på 2 procent. För augusti låg siffran på 0,7 procent. Långt under målet alltså. Men att inflationen är låg är till mycket en följd av regeringens tidigare politik att sänka skatten på energi, minska matmomsen och halvera priset på kollektivtrafiken.
Under ytan finns tecken på att priserna kan dra iväg framöver. ”Det kvarstår risker för att inflationen ska bli högre än i prognosen”, skriver Riksbanken i sin penningpolitiska rapport.
Men hittills har de signalerna inte skrämt Riksbanken så pass att man känner sig nödvändiga att höja räntan. I stället kan man avvakta. För osäkerheten framöver är fortsatt stor.
”Utöver kriget i Mellanöstern finns flera andra risker som var för sig eller tillsammans kan påverka inflations- och konjunkturutsikterna”, skriver Riksbanken.
När kommer Riksbanken att höja räntan?
Det är inget snack att en räntehöjning närmar sig. Riksbanken är tydlig med det i den nya prognosen. I beslutet i augusti skrev man att ”sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår”. Nu skriver man:
”Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer direktionen att höjningarna av räntan inleds i år.”
Den 4 november och den 16 december är datumen att hålla reda på. Då kommer de sista beskeden för året från Riksbanken. Då har de också fått in nya siffror om inflationen.
Det finns ytterligare faktorer som Riksbanken måste ta hänsyn till förutom inflationen i sina bedömningar. Det är andra centralbankers agerande och hur det påverkar den svenska kronan.
Både den amerikanska centralbanken och den europeiska ECB har nyligen höjt sina styrräntor. Riksbankens chef Erik Thedéen har visserligen gjort klart att Riksbanken inte ska följa deras agerande slaviskt. Men när andra centralbanker höjer riskerar kronan att pressas.
”Kronan har fortsatt att försvagas under sommaren.” konstaterar också Riksbanken.
En svagare krona kan innebära att utländska varor blir dyrare och pressar upp prisnivån. Det brukar kallas importerad inflation. Det kan inte Riksbanken ducka för i längden.
Finns det risk för fler räntehöjningar?
Helt klart. Riksbanken räknar i sin nya prognos med att räntan höjs ytterligare en gång till och med andra kvartalet 2027.
”Prognosen för styrräntan innebär att den fortsätter att stiga under 2027.” skriver Riksbanken.
Hur mycket dyrare blir mitt bolån när räntan höjs?
Det är de som har rörlig boränta som får ta smällen när räntan höjs. De påverkas direkt vid en förändring. Det är också rörlig boränta som en majoritet av svenskarna har. Nu blir det en eller två månaders andrum i och med att räntan ligger kvar.
Lite grovt räknat kan man lägga på en procentenhet på Riksbankens styrränta för att få en bild av var den rörliga räntan kommer att ligga på vid förändringar.
På ett lån på 2 miljoner kronor ökar kostnaden per månad med nästan 300 kronor efter ränteavdrag. I DN:s räknesnurra kan man se hur ens eget lån påverkas.
Fakta.Olika sorters ränta
Styrräntan: Riksbankens verktyg för att hålla inflationen vid sitt mål på 2 procent.
Marknadsräntor: Räntan för bland annat statens obligationer som handlas på räntemarknaden.
Rörlig boränta: Bolån där räntan ändras var tredje månad.
Bunden bolåneränta: Bolån där räntan är den samma under en bestämd period. Två och fem år är vanligast.
Snittränta: Genomsnittliga räntan som banken gett sina kunder på bolån.
Listränta: Den nivå som banken annonserar utåt för bolån innan kunden förhandlat med banken.
Fakta.Olika mått för inflationen
KPI: Konsumentprisindex. det breda inflationsmåttet. Bygger på en korg som ska spegla det hushållen konsumerar.
KPIF: Konsumentprisindex med fast ränta. Ligger till grund för Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Tar inte hänsyn till effekter av Riksbankens räntebeslut.
KPIF-XE: Konsumentprisindex med fast ränta och exklusive energikostnader som kan vara mycket rörliga.
KPIF-KS: Konsumentprisindex med fast ränta justerat för indirekta skatter och subventioner. Kan ge en bättre bild över pristrycket när stora finanspolitiska åtgärder påverkar statistiken.
Läs mer: Dyrare med bundna bolån